Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I Lund byggs nu en materialforsknings-anläggning, ESS. Nu vill fysiker bygga ut ESS för att ta reda på vad som hände vid big bang. Foto: ESS/Storyblocks

Svenskt experiment kan ge svar på vad som hände vid big bang

Uppdaterad
Publicerad

Nu vill en internationell grupp av forskare bygga en ny partikelaccelerator i Lund. Syftet är att finna svaret på en ytterst fundamental fråga. Enligt den moderna fysikens standardmodell borde nämligen universum vara helt tomt. Men hur kan vi finnas då?

– Vi vill ta reda på hur det kommer sig att vi kan sitta här och prata med varandra, säger Tord Ekelöf som är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet samt vetenskaplig ledare för projektet ESS Neutrino Super Beam. 

ESS Neutrino Super Beam är en nytt partikelaccelerator-projekt som ett konsortium bestående av vetenskapliga institutioner från elva europeiska länder ligger bakom. Det är planerat att placeras intill ESS (European Spallation Source) som nu håller på att byggas i Lund.  Syftet är att dra nytta av ESS:s mycket höga prestanda för att kunna svara på en av fysikens stora gåtor. Varför finns vi?

Skapades ur ingenting

Vårt universum är nästan 14 miljarder år gammalt. Allt började med en ursmäll – big bang. Från ingenting fanns plötsligt allting. Exakt hur det gick till finns det ingen förklaring till, men på något sätt har det uppstått en enorm koncentration av ren energi. Enligt fysikens standardmodell kan sen energin omvandlas till materia på ett villkor: att det bildas lika mycket materia som antimateria.

Problemet är att när materia och antimateria möts förintas de dock omedelbart och samtidigt skickas en ljusblixt ut. Det är ett välkänt fenomen som tillexempel används i sjukhusens PET-kameror.

Vi borde inte finnas

Samma sak borde också ha hänt strax efter big bang. Den nybildade materien och antimaterien borde ha förintat varandra och universum vara helt tomt på materia.

Vi borde alltså inte kunna finnas men ändå gör vi det.

 – Det var en enorm förintelse, men en miljarddel av all materia som bildats förintades aldrig. Varför var inte förintelsen total? undrar Tord Ekelöf

 Teorin som han ni vill testa med en ny partikelaccelerator i Lund går ut på att det bildades mer materia än antimateria vid big bang men frågan är hur det kan ha gått till.

Kräver internationellt samarbete

– Sådana här experiment är oerhört kostsamma och ett enskilt land inte kan stå för alla kostnader. Det tar också lång tid. Vi måste samarbeta med industrin och det genererar ny teknik och innovation, säger Tord Ekelöf.

Den totala kostnaden för projektet beräknas bli i det närmaste lika stor som ESS, nämligen 15 miljarder kronor. Projektet har under tre år fått 30 miljoner kronor i utvecklingspengar från EU och Tord Ekelöf hoppas nu på att få fortsatt stöd.

– Vi hoppas att få svar på en grundläggande existentiell fråga. Experimentet har en oerhörd potential att bringa klarhet i big bang, säger Tord Ekelöf.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se hur fysikern Maja Olvegård ska få neutrinerna att avslöja vad som hände vid big bang. Foto: SVT

ESS (European Spallation Source)

ESS kan liknas vid ett gigantiskt mikroskop där neutroner används för att analysera prover på atom-och molekylnivå.

Ska användas för forskning inom: medicin, miljövetenskap, energi, material, transport.

Håller på att byggas i Lund. Ska stå klart och börja användas 2027

ESS Neutrino Super Beam

Förkortas ESSnuSB

Har föreslagits som ny vetenskaplig anläggning.

Består av två delar: partikelaccelerator och en neutrinodetektor

Acceleratorn i Lund utnyttjar att ESS producerar en kraftig stråle av protoner som sedan omvandlas till neutriner som skickas rakt in i berget.

En neutrinodetektor byggs i antingen Zinkgruvan norr om Vättern eller i Garpensbergsgruvan i Dalarna. Består av en miljon kubikmeter stor vattentank 1000 meter ner i marken. Där fångas neutrinerna in och analyseras.

Bakom står ett konsortium med 11 medlemsländer samt EU: Sverige, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Schweiz, Grekland, Bulgarien, Kroatien, Polen, och Turkiet.

Planeras vara färdig 2035

Källa: Uppsala universitet, ESS samt ESSnuSB  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer