Serge Haroche och David Wineland får dela på årets pris. Foto: Scanpix

Kvantfysiken tog priset

Uppdaterad
Publicerad

Fransmannen Serge Haroche och amerikanen David Wineland får dela på årets Nobelpris i fysik. En forskning som för oss närmare framtidens ”kvantdatorer”.

Det handlar inte om någon avgörande upptäckt. I stället har de två pristagarna utvecklat viktiga metoder för kvantfysiker, nämligen metoder för att fånga joner och fotoner i fällor.

Annorlunda dressyr

”Partikeldressyr i kvantvärlden” var rubriken på det pressmeddelande som delades ut på presskonferensen hor Vetenskapsakademien.

Vetenskapsakademiens sekreterare Staffan Normark inledde själva tillkännagivandet med att hinta om att årets pris skulle ”handla om växelverkan mellan ljus och materia”.

Serge Haroche och David Wineland får dela på årets pris – ”för banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem”, förklarade han sedan.

På en mycket knastrig telefonlinje ringdes pristagaren Haroche upp från presskonferensen. SVT:s Victoria Dyring får ställa första frågan ”Hur känns det?”

”Var tvungen sätta mig ner”

– Det är svårt att förstå. Jag var tvungen att sätta mig ner, berättade Serge Haroche och sa sedan att det han först gjorde efter att ha fått veta om priset var att ringa sina barn.

I övrigt blev telefonsamtalet med pristagaren svårhörbart, och när han skulle prata om möjligheter med framtidens kvantdatorer hördes bara spridda småord som ”predicting earthquakes” mitt i knastret.

– Vi får hoppas att vi har en kvanttelefon nästa gång, sade Vetenskapsakademiens Staffan Normark, apropå den knastriga telefonlinjen, och utlöste därmed dagens första skrattsalva från pressuppbådet.

Chalmers-professorn Per Delsing gjorde sitt bästa för att upplysa journalistkåren i salen om vad priset handlar om. ”Hur fångar man ljus?” (alltså fotoner) var frågan. Jo, mellan två speglar. Och Haroche har förädlat den metoden till perfektion. På så vis har han utvecklat en metod för att fånga in fotoner utan att förstöra dem. ”Lite som att äta kakan och ha den kvar”, sa Per Delsing.

Både levande och död samtidigt

Ett klassiskt tankeexperiment inom kvantmekaniken kallas ”Schrödingers katt” – och handlar om en katt som placeras i en strålkammare med en slags tidsinställd cyanidbomb, vars utlösning styrs av strålningen i kammaren (och en geigermätare). Grundfrågan i tankeexperimentet är ”kan en katt vara både levande och död samtidigt?”.

– Det som Haroche lyckades med i labbet 1996 var att åstadkomma ett schrödingers-katt-tillstånd i verkligheten, förklarar Delsing.

Alltså att någonting både är och inte är, vid samma tidpunkt.

Dra upp datorernas sannolikhet enormt

Kvantdatorer är en viktig tillämpning av dessa grundkunskaper, och det är där den andra pristagaren Winelands forskning kommer in. Kvantdatorerna ska kunna bli betydligt snabbare än dagens datorer med hjälp av ”optical clocks”. Med hjälp av Winelands forskning kan man skapa ”jonklockor” för att driva upp datorernas hastighet enormt, hävdade Vetenskapsakademiens Anne L'Huillier.

Men i grunden handlade alltså årets pris om verktyg för kvantfysiska experiment. Wineland fångar joner med hjälp av fotoner. Haroche fångar fotoner med hjälp av atomer.Deras metoder för infångning har varit avgörande för kvantfysikens utveckling, enligt Vetenskapsakademien.

SERGE HAROCHE

Föddes 1944 i Casablanca Marocko men är fransk medborgare och bor i Paris. Han är professor vid Collège de France och Ecole Normale Supérieure i Paris.

DAVID J. WINELAND

är lika gammal som Haroche, 68 år och kommer från ursprungligen från delstaten Wisconsin i USA. Han är nu professor på National Institute of Standars and Technology (NIST) och University of Colorado Boulder i delstaten Colorado.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer