SVT Vetenskaps kemireporter Benny Eriksson har ändå några stalltips på vem som får årets Nobelpris i kemi.

Nobelpriset i kemi: Svårgissat

Uppdaterad
Publicerad

Jag har inte en aning om vem som kommer att få årets nobelpris i kemi.

Jag är i gott sällskap. Så här års ska det kavlas ut mer eller mindre begåvade spekulationer från varje vetenskapsredaktion med självaktning, men priserna är ofta hopplöst oförutsägbara.

Ta bara förra årets pristagare; vem satsade på Dan Shechtman och hans upptäckt av de så kallade kvasikristallerna? Inte många, så vitt jag minns, och ändå hade Shechtman fått alla de rätta priserna och blivit citerad i tillräckligt många vetenskapliga artiklar för att fylla kraven med råge. Problemet är bara att det har ju många andra också.

Frågan är vad mer Nobelkommitén väljer att belöna just det här året. I Shechtmans fall handlade det säkert lika mycket om hans mod som om hans vetenskapliga insats. När han upptäckte de så kallade kvasikristallerna i början av 70-talet blev han hånad av en så gott som enig forskarkår, med ikonen Linus Pauling i spetsen.

Inte lätt att gå mot strömmen

”Det finns inga kvasikristaller, bara kvasiforskare” lydde domen från den dubble nobelpristagaren. Känn på den...

Trots det – och trots att han blev utkastad ur sin forskargrupp – stod Dan Shechtman på sig. Han visste att han hade rätt, och lyckade så småningom övertyga resten av världen också.

Det här handlade om ren grundforskning. Upptäckten gav en helt ny syn på hur fasta material kan vara uppbyggda – men har hittills inte lett till några direkt praktiska tillämpningar, frånsett några väldigt dyra stekpannor och kirurgnålar.

Nanokristaller...

Kanske kan det ge en vink om att det kan bli frågan om ett mer handgripligt pris i år. I så fall kan Louis Brus (född 1943) passa bra. Det är inget otippat namn. Professorn vid Columbiauniversitetet i New York är en av de kandidater som oftast nämnts i år.

Under 1980-talet upptäckte han en sorts nanokristaller, de så kallade kvantprickarna (quantum dots). De är ljuskänsliga och har elektriska egenskaper som nu utforskas inom en hel rad områden. Man läser allt oftare om forskare som tror att de kan ge nya och bättre LED-lampor, solceller, datorer eller TV-skärmar. Andra anser att kvantprickar i framtiden till och med kan användas för att få fart på döda nervceller. Bland annat har det talats om att kunna ge blinda synen åter på det här sättet.

...cancermikroskop...

Eller så väljer Nobelkommittén att ge priset till en av alla de forskare som uppenbarligen stått långt framme i kön i många år – som  tex Allen J. Bard (född 1933) – en gammal favorit hos informationsbyrån Thomson Reuters, som leder nobelspekulationerna varje år. Här handlar det om forskning på gränsen till medicin. Bard har konstruerat ett elektrokemiskt mikroskop, som bland annat kan användas för att hitta cancerceller.

...eller en jordansk kemist?

Min personliga favorit – den jordanskfödde kemisten Omar Yaghi (född 1965) är väl ett mera osäkert tips. Yaghi pekades visserligen ut som en av de mest betydelsefulla kemisterna i världen häromåret, men är  fortfarande är förhållandevis ung. Han kommer dessutom från en del av världen som det inte precis regnat naturvetenskapliga Nobelpris över, om man bortser från Dan Shechtmans Israel.

Yaghis team vid UCLA i Kalifornien utvecklar en sorts metall-organiska kristaller, så kallade MOF:ar. De är skräddarsydda för att fånga in andra molekyler, och fungerar som en effektiv fälla för gaser som koldioxid, metan och väte.

Yaghi har mer än 500 olika varianter i lager på labbet. Några räknar han med kommer att användas för att fånga koldioxid ur skorstenarna på fossileldade kraftverk inom några år, andra passar utmärkt för att lagra bränsle i naturgasdrivna fordon, eller vätgasbilar på längre sikt.

Nobelkommitén bestämmer

Men, som sagt, vi kan tro och tycka vad vi vill. Nobelkommittén verkar dessbättre inte bry sig ett smack om vad som skrivs och sägs av mer eller mindre kvalificerade förhandstippare.

Nästa vecka vet vi.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.