Daniel Shechtman är israelisk medborgare, född 1941, och verksam vid Technion – Israel Institute of Technology i Haifa.
-Hans upptäckt ledde till ett paradigmskifte inom kemin, säger Lars Thelander, ordförande i Nobelkommittén för kemi, på presskonferensen på Kungliga vetenskapsakademin vid Frescati i Stockholm.
Enligt Thelander var resultaten till att börja med kritiserade och kontroversiella.
Stred mot naturlagar
Upptäckten av kvasikristaller har fått kemister att i grunden ändra sin syn på fasta material. ”På morgonen den 8 april 1982 gav Daniel Shechtmans elektronmikroskop en bild som stred mot naturlagarna. Enligt dåtidens syn på fasta material packade sig atomer inuti kristaller i symmetriska mönster som upprepade sig periodiskt, om och om igen. /. . .Men Daniel Shechtmans experiment visade att mönstret i kristallen framför honom absolut inte kunde upprepas”, skriver Vetenskapsakademien i sin motivering till valet av pristagare.
-Unika material har unika egenskaper. Det viktiga med upptäckten av kvasikristaller är betydelsen för grundforskningen, säger Sven Lidin, ledamot i Nobelkommittén för kemi, på presskonferensen.
-Vi hittar det också i olika material, till exempel för att stärka högkvalitativt stål.
”Det var ungefär lika ologiskt som om man hade hittat en fotboll gjord av bara sexhörningar (en sfär kräver både fem- och sexhörningar). Därför blev upptäckten enormt kontroversiell och när Daniel Shechtman argumenterade för den blev han till och med ombedd att lämna sin forskargrupp”.
Resultaten har lett till att forskare numera experimenterar med att använda kvasikristaller i allt från stekpannor till dieselmotorer.
Prissumman är tio miljoner kronor, som Shechtman alltså inte behöver dela med någon.
TT