Spela klippet för att se hur DCD-metoden kan öka antalet organdonationer. Foto: SVT/Vetenskapens värld

Nu ska antalet organdonationer i Sverige öka

Uppdaterad
Publicerad

Svenskarna är de allra mest villiga att donera organ i Europa men ändå råder det brist på organdonatorer i Sverige. Nu har flera sjukhus i Sverige infört en ny donationsform för att öka antalet donatorer, och fler sjukhus kommer att följa efter.

Sex intensivvårdsavdelningar i Sverige har under ett år ingått i en pilotstudie för att testa en ny donationsform. De har nu fått klartecken att fortsätta. Förhoppningen är att fler ska kunna donera organ.

– Min främsta uppgift är att ta hand om de patienter jag har, men ibland är det inte möjligt att rädda liv. Då fortsätter mitt ansvar. Om en person vill donera sina organ efter sin död är det min målsättning att göra det möjligt, säger Karin Hildebrand som är intensivvårdsläkare på Södersjukhuset som är ett av sjukhusen som ingår i studien.

Vårdas i respirator

Hur är det då möjligt att svenskar är så villiga att donera samtidigt som det råder brist på donatorer?

Fram till idag har bara en person som dör på en intensivvårdsavdelning medan hen vårdas i respirator kunnat bli organdonator. Respiratorn hjälper den sjuke att andas, och den kan fortsätta att syresätta organen en begränsad tid även efter att personen har avlidit.

Ta avsked

De närstående kan ta avsked medan vårdpersonalen hinner förbereda för uttagning av organ och donationsoperationen.

Men många som vårdas på intensivvårdsavdelningar efter en plötslig olycka dör inte när de ligger i respirator.

I Sverige har de personerna inte kunnat bli donatorer, men det har länge varit möjligt i länder som Storbritannien, USA och Nederländerna.

Nya krav på sjukvården

Så donation efter att döden inträffat utan respirator kallas DCD, donation efter cirkulationsstillestånd. Donationsformen håller nu på att införas i Sverige och ställer nya krav på sjukvården. När döden har fastställts kan de närstående inte stanna kvar eftersom organen kort därefter måste opereras ut ur kroppen.

 – Organen mår inte bra att ligga i en varm kropp utan syretillförsel. Det måste gå snabbt men det måste också vara respektfullt, säger Karin Hildebrand.

Vården har beräknat att om man inför DCD på alla intensivvårdsavdelningar i Sverige kan man få flera hundra nya organ för donation.

Här kan du registrera dig till Socialstyrelsens donationsregister.

Se ”Organ på väg” i Vetenskapens värld måndag 20.00 i SVT2 den 23 september och ”Donationen” tisdag 21.00 SVT1 den 24 september, eller redan nu på SVT Play.

Två former av donation efter döden

Donation då döden inträffar efter primär hjärnskada (DBD)

Fram till idag har DBD varit den enda donationsformen i Sverige. Donatorn vårdas på en intensivvårdsavdelning för en stor huvudskada och får hjälp att andas med en respirator. Om hjärnan svullnar tillräckligt mycket kan blodet inte längre komma upp till hjärnan och den får inte längre något syresatt blod. Hjärnan får en hjärninfarkt och slutar fungera. Personen dör.

Respiratorn kan ändå fortsätta syresätta övriga kroppen och organens funktion upprätthålls. De kan doneras en begränsad tid efter döden.

Donation då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd (DCD)

En i Sverige ny metod som har testats på sex sjukhus. Donatorn vårdas på en intensivvårdsavdelning men vårdas inte i en respirator då döden inträffar. När hjärtat slutar slå upphör cirkulationen och inget blod når hjärnan, den slutar fungera och personen dör. Eftersom kroppen inte syresätts av en respirator behöver organen tillvaratas så snabbt som möjligt efter döden för att de inte ska förstöras av syrebrist.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.