På fredag ska Rosetta landa på på kometen. Foto: ESAVisa alla (2)
Visa alla (2)

Nu ska Rosetta landa på kometen

Publicerad

Idag ska rymdsonden Rosetta göra en kontrollerad kraschlandning på komet 67P Churyumov-Gerasimenko som Rosetta har kretsat runt de senaste två åren. Så fort den når ytan kommer alla system stängas av och rymdäventyret är därmed över.

Rosetta ska landa på kometens huvud, alltså den mindre delen av kometkroppen. Det är ett område fullt av håligheter som är 100 meter i diameter och 50-60 meter djupa där koldioxid, vattenånga och damm sprutar ut ur kometen.  Under den 15 km långa nedfärden ska Rosetta ta bilder och samla in data.

– Vi hoppas kunna titta in i de här hålen, säger Hans Nilsson som är rymdfysiker på Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Livets byggstenar finns på kometen

Under den två år långa expeditionen har forskarna kunnat mer eller mindre avfärda en populär teori om att jordens vatten kommer från kometerna. Vattenisen på kometer som Churyumov-Gerasimenko har inte alls samma sammansättning som oceanerna på jorden. Nu antar forskarna att det snarare är asteroider som har stått för vattenleveranserna i vårt solsystem.

– En annan upptäckt är att vi har hittat aminosyror på kometen. Att livets byggstenar finns där ute är spännande och ökar sannolikheten för liv på andra planeter, säger Hans Nilsson.

Kometer har blivit något av astronomernas favoritobjekt. De brukar kallas för smutsiga snöbollar som ursprungligen kommer från planetsystemets frysskåp längst ut, långt bortom Pluto. De är iskalla rester från när hela planetsystemet bildades för nästan fem miljarder år sedan. Men ibland kastas kometer in solsystemet  och dras mot solen, och det är då vi kan studera dem närmare. Churyumov-Gerasimenko har visat sig ha en hård yta, och ett innandöme som är fluffigt med mycket tomrum.

– Det säger något om hur planetsystem har bildats, att det var många små fragment som har slagits ihop till större kroppar.

Kometen sjunger

Hans Nilsson har varit ansvarig för ett instrument, jonmasspektrometer, som mäter partiklar som strömmar ut ur kometen när den värms upp av solen. Och de har haft gott om tid att studera vad som händer när solvinden träffar kometen.

– Rosetta går i promenadtakt runt kometen, bara en meter i sekunden, så vi har kunnat följa hur kometen bygger upp en atmosfär runt sig när den närmar sig solen.

En av de allra första upptäckterna, som förvånade forskarna, var att det uppstod en konstig våg när solvinden virvlade runt kometens atmosfär. Det var som om kometen sjöng.

Landaren som gömde sig

Den absoluta höjdpunkten var dock när Rosetta satte ner den lilla landaren Philae på kometen den 14 november 2014. Dramatiken var stor när det visades sig att landarens harpuner inte hade fällts ut och att den därför studsade tre gånger på ytan och att den till slut kom till ro, dessvärre halvt under en bergsskreva. Den kunde arbeta och skicka hem data till jorden under tre dagar, men därefter kunde dess solpaneler inte få tillräckligt med sol för att ladda sina batterier. Rymdfysikerna kunde inte heller hitta landaren på kometens yta, de hade tappat bort den. Den återfanns först i början av september i år. Rosetta tog en bild som tydligt visar hur den ligger på sned, halvt dold av en stenbumling.

Kallare och mörkare

 Rosettas nedstigning på kometen på fredag kommer att vara dess alldeles sista arbetsdag.

– Så fort vi landar så är det slut, Rosetta kommer att i princip dö. Solpanelerna slutar att fungera och Rosettas batterier laddar ut.

Kometen och de bägge medpassagerarna, Rosetta och Philae, kommer att fortsätta färdas mot Jupiter. Det närmaste åren blir det allt kallare och frostigare.  Men vart sjätte år återkommer kometen till de inre delarna av planetsystemet och kanske kan det finnas någon chans i framtiden att få en skymt av Rosetta och Philae igen.

Läs också: Rosettas dramatiska resa till kometen

Följ Rosettas sista resa

Visa

ESA livesänder från kontrollrummet. Klockan 12:40 beräknas Rosetta ta mark på kometen, men det kommer att ta runt 40 minuter för oss att få bekräftelsen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer