Det var den 22 juli 2011 som en ensam gärningsman sköt nästan 70 ungdomar på ett sommarläger till döds. De som överlevde hade upplevt fruktansvärda saker.
Forskare vill förstå vad det får för konsekvenser att ha bevittnat och blivit utsatt för den här typen av våldsdåd. I en ny studie, som publiceras i Neurology, har forskarna undersökt om ungdomarna hade större risk att utveckla migrän och spänningshuvudvärk, förutom andra fysiska och psykiska problem som har studerats tidigare.
Sårbara för migrän
Deras forskning visar att de som hade varit på Utöya i samband med terrorattacken hade fyra gånger så stor risk att ha problem med migrän jämfört med de ungdomar som inte hade varit utsatta för terror.
Överlevarna hade dessutom tre gånger så stor risk att få återkommande huvudvärk jämfört med de personer som inte hade varit med om något liknande.
Starkt samband
Synne Øien Stensland, barnläkare som forskar inom traumatisk stress, är en av forskarna bakom studien. Tidigare forskning som hon har gjort visar att unga personer som har varit med om traumatiska händelser oftare uppger att de har problem med huvudvärk. Ändå blev hon överraskad över hur starkt sambandet var när de gjorde studien på överlevarna efter Utöya.
– Vi såg ett väldigt starkt samband, mycket starkare än vi hade trott. Det var faktiskt överraskande, säger Synne Øien Stensland.
Vanligast bland tjejer
Överlevarna hade liknande socioekonomisk bakgrund som deltagarna i kontrollgruppen. Den stora skillnaden var att ingen i kontrollgruppen hade erfarenheter av terror eller traumatiska våldshändelser.
Av de 213 överlevare som deltog var ungefär hälften tjejer. 73 procent av de unga kvinnorna hade återkommande huvudvärk, medan bara 37 procent i kontrollgruppen hade samma problem. Bland de unga männen hade 41 procent av överlevarna problem med huvudvärk. I kontrollgruppen var det bara 19 procent.
Nya behandlingar
Förhoppningen är att forskningen ska leda fram till bättre behandlingar av personer som har drabbats av terror.
– Det är viktigt att få rätt behandling i ett tidigt skede så att man inte utvecklar kroniska besvär, säger Synne Øien Stensland.
Hon tycker att det har varit lärorikt att möta överlevarna och göra intervjuer med dem.
– Man blir väldigt berörd när man ser hur mycket en sådan här händelse påverkar livet. Olika personer har haft olika motiv när de har valt att delta. Flera har valt att delta för att de vill hjälpa andra, säger Synne Øien Stensland.
Krig och terror
Sedan massakern på Utöya har det inträffat flera allvarliga terrorattacker. Flera europeiska länder har också tagit emot många flyktingar som har upplevt krig och terror. Synne Øien Stensland hoppas att forskningen kan ge en bättre förståelse för att det kan ta tid att återhämta sig.
– Det är viktigt att vi är förberedda på att de som blir utsatta för sådana här dåd kan behöva olika typer av hjälp och över olika lång tid efteråt, säger Synne Øien Stensland.