Ett jubel spred sig under ett forskarmöte i sydfranska Marseille strax före lunch på tisdagen.  

– Folk här är väldigt exalterade. Det är inte bara SVT som ringer. Det här mötet samlar folk från hela Europa. Vi håller på och planerar ett framtida rymdteleskop som ska leta efter exoplaneter, säger Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet på telefon från Marseille. 

De flesta är större 

År 1995 rapporterade de schweiziska astronomerna Michel Mayor och Didier Queloz att de hittat den första planeten i en bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem, en så kallad exoplanet. För den insatsen delar de halva fysikpriset i år. 

I dag finns mer än 4 000 kända exoplaneter. De flesta är mycket större än jorden och de skiljer sig även i sin sammansättning och omloppsbana. Rymdteleskopet Plato, som den europeiska rymdorganisationen Esa planerar att skjuta upp år 2026, är en fortsättning på planetjakten. 

Teleskopet kostar sex miljarder 

– Ett av huvudmålen är att hitta en jordtvilling, en liten planet som kretsar kring en sollik stjärna på ett avstånd som motsvarar jordens avstånd till solen, säger Alexis Brandeker. 

Från en omloppsbana bortom månens ska Plato – som har en budget på cirka sex miljarder kronor – spana efter planeter där liv i de former vi känner till skulle kunna uppstå.

Men för att avgöra om det verkligen finns liv på en sådan planet krävs vidare analyser, till exempel av atmosfärens halter av syre, koldioxid, metan och andra gaser. 

Alger kanske är vanliga

För Alexis Brandeker är det en öppen fråga om liv i någon form existerar bortom vår egen jord. Men han utesluter inte att enkla livsformer i stil med våra bakterier och alger kan vara ganska vanliga. 

– Om det stämmer så finns det en chans att vi får veta det inom 30 år skulle jag säga. Men om vi inte hittar något så finns fortfarande en chans. Universum är ju himla stort, säger han.