Vi matas hela tiden med råd om att vi ska äta nyttigt. Det ska bland annat få oss att bli piggare och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Men har du tidigare hört att man skulle få större hjärna om man äter nyttigt?
Det har ett nederländskt forskarlag nämligen kommit fram till i en ny studie. Forskarna har tittat på drygt 4 200 nederländare i åldern 45 och uppåt. Ingen av deltagarna hade demens eller någon annan form av kognitiv nedsättning.
– Man har tittat på en stor mängd individer som genomgått en hjärnavbildning. Det har tidigare funnits indikationer på ett förhållande mellan hjärnstorlek och matvanor men den här studien känns mer robust på grund av storleken, säger Henrik Jörntell, neuroforskare vid Lunds universitet, som tagit del av studien.
Två milliliter större
Deltagarna fick först fylla i en enkät bestående av nästan 400 frågor där de rapporterade hur mycket de ätit av olika livsmedel månaden innan. Efter att ha fyllt i enkäten fick de genomgå en hjärnscanning för att forskarna skulle kunna mäta deras hjärnvolym.
I sin analys såg forskarna att de som åt en kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn, nötter, mejeriprodukter och fisk, med ett begränsat intag av sockerhaltiga drycker, hade störst hjärnor.
Hjärnornas volym var i genomsnitt två milliliter större jämfört med de som åt en kost rik på rött kött, mättat fett, sockerhaltiga drycker och salt.
Bibehålla hjärnans förmågor
När vi blir äldre minskar hjärnans volym eftersom nervceller dör naturligt. Ett års åldrande motsvarar en minskning på 3,6 milliliter. Har man då lyckats behålla en större hjärnvolym tack vare kosten kan man bibehålla en god hjärnfunktion längre.
– Personer med större hjärnvolym har i andra studier visat sig ha bättre kognitiva förmågor, så att förbättra kosthållningen kan vara en bra strategi för att bibehålla hjärnans förmågor på äldre dagar, säger Meike Vernooij, docent i radiologi och epidemiologi vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam, Nederländerna, och en av forskarna bakom studien.
Hjärnan påverkar kosten?
Eftersom forskarna enbart funnit ett samband kan man inte dra några slutsatser om orsak och verkan. Det innebär att man skulle kunna vända på resultatet också. En större hjärnvolym skulle alltså kunna bidra till att man äter nyttigare.
– När man tittar på statistiska samband och inte underliggande mekanismer skulle man egentligen kunna tolka effekterna åt andra hållet också. Eftersom de hade en större hjärna åt de nyttigare, eller så hade de en större hjärna för att de åt nyttigare, säger Henrik Jörntell.
Forskarna planerar nu att undersöka sambandet närmare. De är övertygade om att det är kosten som påverkar hjärnan och inte tvärtom. Därför vill de nu ta reda på hur det går till när kosten påverkar hjärnan.
Studien publiceras i tidskriften Neurology.