Geobiologerna Magnus Ivarsson och Therese Sallstedt som ingår i det forskarteam från Naturhistoriska riksmuseet som undersöker ekosystemet i Kungsträdgårdens tunnelbanestation. Foto: Johannes Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet

Ny svampart i hjärtat av Stockholm

Uppdaterad
Publicerad

På en plats mitt i Stockholm där tusentals människor rör sig varje dag har ett svenskt forskarlag hittat två helt nya arter av svampar. Svamparna hittades i Kungsträdgårdens tunnelbanestation och forskarna tror att svamparna skulle kunna bli användbara i framtidens reningsverk.

De nya svamparna hittades på bergsväggarna i tunnelbanan av svenska forskare från Naturhistoriska riksmuseet. Svamparna satt tillsammans i biofilmer, som är en samling mikroorganismer som lever i symbios med varandra.

– Vi ville undersöka ekosystem i vår närmiljö. Just Kungsträdgårdens tunnelbanestation är en av få stationer som har bergsväggar där mikroorganismer kan trivas. Dessutom ligger den ganska djupt under jorden. Det blir lite som en grotta som vi människor har skapat, säger Therese Sallstedt, geobiolog vid Naturhistoriska riksmuseet och en av forskarna bakom studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.     

När forskarna granskade proverna från bergsväggarna i mikroskop kände de inte igen arvsmassan. Med hjälp av ett tjeckiskt forskarlag jämförde de sina prover mot så kallade dna-banker, en sorts databas där arvsmassan från kända arter finns samlade. De märkte att deras fynd inte fanns registrerade, och att det måste innebära att de hittat nya arter. Svamparterna har fått namnen Bradymyces graniticola och Bacillicladium lobatum. Arterna läggs nu till svamparnas långa släktträd.

– Vi tycker att det är fantastiskt spännande med de nya arterna. De verkar vara väl integrerade i ekosystemet, säger Therese Sallstedt.  

Ska vi oroa oss för svamparna?  

– Det finns svampar som skulle kunna vara skadliga för människan och ge allergier, men de här verkar inte vara av den sorten. Däremot är svamparna släkt med andra svampar som bidrar till att exempelvis statyer vittrar sönder. Men det kommer förmodligen inte uppstå några problem i tunnelbanan, och skulle det göra det skulle det ta väldigt lång tid, säger Therese Sallstedt.   

Skulle kunna användas för rening

Svamparna kapslar in olja och fetter. Detta tyder på att svamparna kan fungera som ett minireningsverk. Forskarnas hypotes är att svamparna tar upp diesel och andra avgaser och omvandlar dem till fetter som lagras i svampens celler.  

– Om jag får spekulera så skulle man kunna odla upp dem i större skala och kanske använda dem i reningsverksamhet, säger Therese Sallstedt.

Martina Réblová et al. From the tunnels into the treetops: new lineages of black yeasts from biofilm in the Stockholm metro system and their relatives among ant-associated fungi in the Chaetothyriales. PLOS ONE, 2016.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.