Foto: Max Planch Institute for Evolutionary AnthropologyVisa alla (6)
Visa alla (6)

Nya upptäckter kring Denisovamänniskan

Uppdaterad
Publicerad

Nu kan forskare presentera en fullständig kartläggning av Denisovamänniskans gener och på så sätt visa hur pass lika de var oss.

Resultaten visar att våra urgamla släktingar, trots att de levde uppe i norr, i dagens Ryssland, var mörkhyade och närmast släkt med australiska aboriginer.

Forskarna har också tagit fram en lista över förändringar i det mänskliga genomet – vår ärftliga information kodad i DNA – som inträffat efter uppdelningen från Denisovanerna. Det är en lista med förändringar som är unika för oss moderna människor och som kommer hjälpa forskarna att förstå mer exakt vad som skiljer oss från Denisovaner och Neandertalare. 

Vår närmsta släkting

– De var släkt med Neandertalarna och är tillsammans med Neandertalarna de närmaste släktingarna till alla nu levande människor, säger den svenske biologen Svante Pääbo, som blivit världskänd för sina metoder för att få fram information ur skadat DNA.

De få kvarlevorna av en Denisovamänniska som finns hittades i Denisovagrottan i den sibiriska regionen Altaj Kraj i Ryssland och kommer från ett barn som levde för omkring 41 000 år sedan. Den nya studien visar att just den här individen hade genetiska varianter som i dagens människor förknippas med mörk hud, brunt hår och bruna ögon, och att den genetiska mångfalden i Denisovanerna var extremt låg. 

Med tanke på Denisovanernas stora geografiska område över tid, är det troligt att de var ganska få från början, men att befolkningen växte snabbt, så att den genetiska mångfalden inte hann öka.

– Om vidare forskning visar att Neandertalarnas population förändrades på ett liknande sätt, kan det betyda att både Denisovanerna och Neandertalarna härstammar från en enda population i Afrika, menar forskarna.

Finns kvar i vårt DNA

Det blev stora rubriker när Svante Pääbo och hans kollegor för två år sen bevisade det urgamla Denisovafolkets existens. De kunde visa att Denisovanerna var avlägsna kusiner till neandertalmänniskan och att de bidrog till den moderna människans genom innan de utrotades.

Men nu när forskarna är klara med den fullständiga kartläggningen av generna kan vi mycket mer exakt se hur de skiljer sig från den moderna människan.

– De har ungefär 50 procent mer skillnader till mig än jag har till dig, och ungefär 20 procent mer skillnader än de mesta skillnaderna som man kan hitta mellan nu levande människor, säger Svante Pääbo.

Toppen av ett finger

Det finns ytterst få kvarlevor att undersöka. Ben från en del av ett finger och två kindtänder var allt man hittade i Denisovagrottan.

Eftersom de bara hade lite DNA från fingret att gå på, utvecklade Svante Pääbo och hans forskargrupp en metod som gjorde att båda DNA-strängarna kunde användas för att generera molekyler som kunde användas i kartläggningen av genomet. Nu hade forskarna plötsligt tillgång till en arvsmassa av liknande kvalitet som den man kan få fram från en modern människa. 

Närmast folk i sydöstra Asien

Forskarna jämförde Denisovas genom med kartläggningen av flera moderna människor från hela världen. Analysen visar att Denisovanerna delar fler gener med populationer från öarna i sydöstra Asien, inklusive Melanesien och australiska aboriginer, än med populationer på andra håll i Asien. 

– Föregångare till folk i Melanesien har blandat sig med Denisovanerna så därför har till exempel Aboriginer i Australien ungefär fem procent DNA från Denisovanerna, säger Svante Pääbo.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer