Det var varmluft från Sydamerika som trycktes mot den bergiga Antarktiska halvön, som gav den lokala värmeböljan. När västvindarna steg över bergen och sedan sjönk ner på den östra sidan, värmdes luften upp flera grader på grund av den så kallade föhneffekten, som uppstår när fuktig luft strömmar över en bergskedja. En liknande uppvärmningseffekt kan man få uppleva både i Alperna och i viss mån i de svenska fjällen.
På måndagen uppmättes ett värmerekord på +17,4 grader vid den argentinska forskningsstationen Marambio, som ligger på Seymor-ön på ostsidan av Antarktiska halvön. Men det slogs med en tiondels grad redan dagen efter, vid den närliggande Base Esperanza.
– De har precis haft sin sommar, i antarktisk mening, och är på väg in i höst, säger Misha Lundgren, meteorolog vid SMHI i Norrköping som håller koll på extrema väderhändelser och som uppmärksammat rekordet.
Det tidigare värmerekordet är från 1974, då +15,0 grader uppmättes vid den tidigare Vanda-stationen, på en helt annan del av kontinenten.
Regn i tältet
Det var ovanliga väderförhållanden på Antarktiska halvön redan tidigare i år, vilket ställde till det för forskarna. Thomas Mörs, paleontolog från Naturhistoriska riksmuseet, var där fyra veckor i januari, alltså mitt under den antarktiska ”högsommaren”, för att leta fossil efter landlevande däggdjur.
– Jag befann mig på Vega-ön, som ligger i närheten av de här båda argentinska baserna, och fick faktiskt uppleva att det regnade. Våra polartält är byggda för att klara snöstormar, inte regn, och de är inte vattentäta. Så i två dagar, i andra halvan av januari, hade jag en vattenpöl i tältet, säger han.
Normalt är det väldigt lite nederbörd där under sommaren.
Vattenbrist
I början på vistelsen hade han i stället brist på vatten – på grund av kyla. Vega-ön är till två tredjedelar täckt av glaciärer och Thomas Mörs och hans kolleger hade satt upp sitt tältläger där det är isfritt. Det finns små bäckar på ön, som de använde som vattenreservoarer.
– Men de första två veckorna av januari var det i stället ovanligt kallt, så bäckarna var helt frysta. Även dunkarna med vatten inne i tältet frös, berättar Thomas Mörs.
När det sedan började bli varmt var det inte direkt någon sommarvärme att njuta av.
– Nej, det blåser så mycket, så även fast vi fick 6 plusgrader gör kyleffekten att det alltid känns ganska kallt där.
Inget badvatten
Den värmebölja som drog in nu i början på veckan och gav värmerekord förmår inte heller mycket vad det gäller att värma upp havsvattnet runt Antarktis. På ostsidan av Antarktiska halvön har större delen av havsisen legat kvar även under sommaren, berättar Thomas Mörs.
Och även på västsidan börjar nu havsisen lägga sig, säger Misha Lundgren på SMHI.
– Nej, det är definitivt inga badtemperaturer. Men det finns ju vissa människor som tycker om att bada när det är kallt. Jag är dock inte en av dem!