På fredag presenterar FN:s klimatpanel sin första delrapport. Foto: Arne OhlinVisa alla (11)
Visa alla (11)

Ödesrapport om klimatet

Uppdaterad
Publicerad
SVT kan berätta innehållet i den kommande ödesrapporten.

På måndag samlas FN:s klimatpanel i Stockholm för att godkänna sin kommande jätterapport om klimatet. På fredag offentliggörs den.

Mer kunskap, skärpta prognoser om stigande havsnivåer, ett närmast obestridligt grundbudskap om den globala uppvärmningen – men samtidigt en osäkerhet om exakt hur känsligt klimatsystemet är.

Tiden rinner ut

Och en obehaglig, övergripande insikt: Tiden håller på att rinna ut för att undvika allvarliga klimatförändringar.

Så kan innehållet sammanfattas.

– Vi försöker beskriva klimatsystemet så fullständigt som möjligt, med de allra senaste forskningsresultaten. Det görs på uppdrag av världens regeringar och målet här i Stockholm är att färdigställa rapporten, konstaterar den schweiziske professorn Thomas Stocker, som lett hela arbetet.

FN:s omstridda, nobelprisbelönade klimatpanel har levererat sina flertusensidiga rapporter med 5-6 års mellanrum sen 1990. Egentligen innehåller de ingen ny forskning – allt bygger på kända, publicerade resultat. Det hela kan liknas vid ett gigantiskt försök att sammanfatta den laddade klimatforskningen – på ett sätt som accepteras av världens länder.

250 forskare

Det som presenteras på fredag är den första av tre delrapporter – av många betraktad som den tyngsta – om den naturvetenskapliga grunden. Den har tagit tre år att färdigställa och krävt 250 forskare världen över – och långt fler som bidragit med granskningar och tiotusentals kommentarer.

Ja, i själva verket är det bara en sammanfattning, riktad till världens beslutsfattare, som presenteras. Under veckan kommer innehållet godkännas rad för rad av delegater från hela världen. Delrapporten i sin helhet offentliggörs online den 30 september. De resterande delrapporterna – om klimatförändringarnas konsekvenser och möjligheterna att mildra dom – släpps våren 2014. Därefter kommer en syntesrapport hösten 2014

Intresset för hela mastodontrapporten är enormt. Orsaken är enkel: Det blir den vetenskapliga grunden för FN:s klimatförhandlingar och hela den politiska striden om klimatet – under sju år som anses avgörande för om världens ska lyckas undvika allvarliga klimatförändringar.

Flera utkast har redan läckt ut och SVT Vetenskap kan därför ge en bild av huvudpunkterna.

Till 99 procent säkerställt

Grundbudskapet är samma som tidigare – men anses ännu säkrare. Det är enligt FN:s klimatpanel till 99 procent klarlagt att jordens klimat håller på att värmas upp. Och till 95 procent klarlagt att merparten av uppvärmningen sen 1950 orsakats av mänsklig påverkan, främst utsläpp av koldioxid. Jordens medeltemperatur stigit 0.8 grader på 100 år och halterna av koldioxid är nu dom högsta på över 800 000 år.

Den mest påtagliga nyheten handlar om polarområdenas smältande isar och framtidens stigande havsnivåer:

– Vi har idag betydligt bättre observationer av hur snabbt polarisarna smälter, bland annat genom satellitmätningar. Det gör att vi nu kan göra bättre projektioner av hur havsnivåerna kan stiga, berättar Thomas Stocker.

Enligt modellberäkningarna förväntas havsnivåerna stiga mellan tre decimeter och en meter under 2000-talet, beroende på hur världen lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser. Men, konstateras i rapporten, det finns också studier av tidigare värmeperioder i jordens historia som antyder ännu högre havsnivåer.

Omdebatterade orsaker

Det på förhand mest omdebatterade rapportkapitlet handlar om orsakerna bakom klimatförändringarna, de senaste decenniernas temperaturutveckling och klimatsystemets känslighet.

– Vi är ännu säkrare än tidigare att mänsklig påverkan orsakat större delen av den globala uppvärmningen sen 1950. Vi har också fått ökad förståelse för dom fluktuationer vi ser runt den här trenden, berättar den brittiske professorn Myles Allen, en av författarna bakom kapitlet.

Slutsatserna bygger på en rad analyser av hur jordens medeltemperatur och hela klimatsystemet förändrats. Förenklat jämförs verkligheten med vad som borde hänt om enbart mänsklig påverkan legat bakom, eller enbart naturliga variationer – som solvariationer, stoft från vulkanutbrott, och det samspel som ständigt pågår mellan hav och luft. I praktiken handlar det enligt Allen om en kombination, med en underliggande, stadig, mänskligt driven uppvärmning.

Ett påstående som florerat en tid, men avisas i rapporten, är att den globala uppvärmningen stannat av sen slutet av 1990-talet. Det som hänt är enligt Allen att temperaturen under 1990-talet gavs extra skjuts av naturliga variationer – medan det under de senaste tio åren varit tvärtom. Under 1990-talets början dämpade stoft från vulkanen Pinatubo temperaturen, under andra halvan av 1990-talet drevs temperaturerna upp av havsfenomenet El Niño.

Snabbt uppvärmt 90-tal

– Resultatet blev en osedvanligt snabb uppvärmning under 1990-talet, med ett rejält toppår 1998, konstaterar Allen.

Under de senaste tio åren har samspelet mellan hav och luft istället motverkat den underliggande, mänskligt drivna uppvärmningen.

– Man kan säga att mer av värmen under de senaste tio åren hamnat i haven istället för att bidra till höjd medeltemperatur. Men det här är inget konstigt. Och det förändrar inte den stora bilden, berättar Allen.

Däremot har nya studier bidragit till att FN:s klimatpanel förväntas göra smärre justeringar i sin bedömning av det som kallas klimatresponsen och klimatkänsligheten – ett slags mått på hur mycket jordens temperatur antas öka under 2000-talet och på lång sikt, om koldioxidhalten i atmosfären fördubblas.

Mellan 1,3 och 6,1 grader

Det har varit notoriskt svårt för forskarna att nagla fast exakta värden för det här. Och tyvärr kvarstår mycket av osäkerheten. Det man gör är att tydligare utesluta de mest extremt höga värdena, och i gengäld öppna dörren för något lägre värden. Tyvärr handlar det om akademiska justeringer. Klimatpanelens dystra prognoser för hur jorden medeltemperatur förväntas stiga under 2000-talet påverkas inte.

Enligt rapporten kan jordens medeltemperatur stiga mellan 1.3 och 6.1 grader till år 2100. Med rejäl tur och en låg klimatrespons kan världen vinna några tiondels grader i det här spannet. Men den avgörande faktorn är hur drastiskt världen lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser. För att ha en god chans att hålla den globala uppvärmningen under två grader krävs enligt rapporten att utsläppen i världen börjar minska inom några få år, runt 2020, och sedan skärs drastiskt. Idag växer utsläppen istället snabbt och håller för närvarande kurs mot de värsta scenarierna – långt över de två grader som anses vara gränsen för allvarliga klimatförändringar.

– Det vi ser är att dörren för att klara klimatmålen håller på att stängas. Om världen ska klara tvågradersmålet så måste utsläppen börja minska mycket snart. Det är en uppgift som håller på att bli väldigt ambitiös. Men budskapet är trots allt att mänskligheten har ett val – hur omfattande klimatförändringar vi kommer att få se under 2000-talet, avslutar Thomas Stocker.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

FN:s klimatpanel i Stockholm

Mer i ämnet