Ökat intresse för lögndetektorer

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler länder satsar nu på lögndetektorer, en teknik som länge varit omtvistad och ifrågsatt. I USA går man längst och utvecklar nu även en teknik för att mäta hur olika typer av hjärnaktivitet kan avslöja lögnare.

Det var efter 11 september-attackerna som intresset för lögndetektorer i utredningsarbete ökade, både i lögndetektorns ”hemland” USA och i andra länder, enligt Pär Anders Granhag, psykolog som forskar om förhörsmetoder vid Göteborgs universitet.

– Det är inte bara i USA utan i fler delar av världen som lögndetektorer ökat på senare år. Ett exempel är Belgien där man använder lögndetektorer i 800-1000 polisutredningar per år, att jämföra med tidigare då man aldrig använde det, säger Pär Anders Granhag.

Även i Finland har man börjat göra forskning inom polisen på en variant av lögndetektorer, berättar Pär Anders Granhag, även om man inte tagit det i bruk ännu inom den reguljära verksamheten.

Bygger på stress

Den klassiska lögntetektorn uppfanns 1921 i Kalifornien av en polis som börjat studera medicin. Grundtanken med apparaten var att den som ljuger blir stressad. Vare sig man vill det eller inte börjar hjärtat och lungorna jobba snabbare, och svettningarna ökar.

Men apparaternas förmåga att avslöja lögner har varit omtvistad, även i USA.

– Lögndetektorer är kontroversiella. Folk tycker antingen att de är toppen eller att de bara levererar rappakalja, säger Nita Farahany, professor i juridik och aktiv vid det center i USA som utbildar anställda inom FBI och underrättelsetjänsten CIA i nyttjandet av lögndetektorer.

Vill undvika oskyldig förvåning

Apparaturen som ofta används i USA bygger i princip på samma grundidé som den första lögndetektorn från 1920-talet: att avslöja den intervjuades stress inför att ljuga. Sensorer på bröstkorg och buk registrerar personens andning. Samtidigt registreras i de amerikanska lögndetektorerna även svettning på fingrarna och blodtryck samt den förhördes puls sekund för sekund.

I USA får personen i förväg veta vilka frågor som kommer på testet, för att lögndetektorn inte ska ge utslag bara för att en oskyldig person blir överraskad av vissa frågor.

– En möjlig felkälla med lögndetektorer är att man vid testet blandar ihop naturlig nervositet med tecken på lögn, säger Pär Anders Granhag.

Han förklarar att testerna därför görs ganska annorlunda än vad vi föreställer oss efter att ha sett lögndetektortest på film.

– Om man frågar standardfrågor som ”Heter du Anders Bengtsson” och sedan plötsligt frågar ”Var det du som ströp Gerd Andersson” så förstår ju de flesta att – även om man är oskyldig blir man nervös vid den senare frågan, säger Pär Anders Granhag.

Mer sofistikerade metoder

Därför har det utvecklats mer sofistikerade tekniker för att använda lögndetektorer. Det mest populära kallas ”Concealed information test” och har använts regelmässigt i Japan sedan 1950-talet.

– Man utgår från frågor där just den skyldige har kunskaper som gör honom mer nervös än andra vid vissa frågor. Om man frågar ”Lämnades mordvapnet i hallen?”, och sedan ”Lämnades mordvapnet i vardagsrumet?”, sedan ”Lämnades mordvapnet i köket?” så blir just den skyldige mer nervös vid frågan som handlar om köket, om det var där mordvapnet lämnades, säger Pär Anders Granhag.

Även vid detta test används dock den apparat som kallas ”polygraf”, som mäter hjärtfrekvens och svettningar.

Lögn ökar hjärnaktivitet

I USA går man längst i tilltron till lögndetektorerna. Där har man också börjat utveckla en teknik där mätning av hjärnans aktivitet används för att försöka se när en person ljuger eller talar sanning. Jennifer Vendemia är den psykologiprofessor som ansvarar för den nya forskningen:

– Jag vill förstå hur hjärnan beter sig när vi talar osanning, säger hon.

Som teknisk utrustning använder hon en slags ”mössa” som består av ett nät med 128 elektroder, vilka mäter aktiviteten i olika delar av hjärnan.

– Det vi ser är att en lögn i hjärnan byggs upp med ökad hjärnaktivitet över en viss tid. När hjärnan däremot redovisar sanningen som man minns den avfyras en viss hjärnvåg, som vi kallar P300, strax innan svaret kommer, säger Jennifer Vendemia.

På hennes datorskärm visas sanningssägarens hjärnaktiviteter med en rödfärg strax innan svaret. Jennifer Vendemia hävdar själv att hennes metod har 85-procentig träffsäkerhet i forskarnas försök.

Psykopater avslöjas inte

I dessa försök ingår inte problematiska situationer som brottsutredningar ställs inför: dels psykopater och dels kriminella som med olika metoder försöker sabotera testtillfället.

– Förutom problemet med att oskyldig nervositet kan ge utslag finns ytterligare två allvarliga felkällor, säger Pär Anders Granhag.

– I länder som använder lögndetektorer lär sig förhörda att göra motdrag mot testerna. Det kan vara att man tar någon medicin som ökar eller håller tillbaka reaktioner i kroppen, eller att man övar in ett visst andningsmönster eller tänker på något obehagligt hela tiden.

– Den tredje felkällan är att personer med psykopatiska personlighetsdrag inte uppvisar samma reaktionsmönster som andra. Och dessa personer är ju dessutom överrepresenterade bland de som begår brott, säger Pär Anders Granhag.

De här felkällorna gör att lögndetektorer inte kan fungera som någon ”generallösning”, säger Pär Anders Granhag. Men att använda lögndetektorer ger ändå vissa indikationer som kan vara till nytta, menar han.

– Om man tittar på vad forskning visar så ser man att lögndetektorn varken är värdelös eller perfekt. Men detsamma kan ju sägas om intervjuer man gör med misstänkta, säger Pär Anders Granhag.

– Men en lögn är ofta en mix av sanning och lögn, så det är inte helt enkelt att avslöja alla lögnare.

Ska avslöja terrorplaner

Pär Anders Granhag och andra forskare på Göteborgs universitet arbetar själva med ett försök att skapa metoder för att skilja mellan sanning och lögn vid förhör om misstänktas intentioner för framtiden. En forskning som syftar till att avslöja misstänkta terroristers avsikter.

– De kunskaper man har vid ett förhör om den misstänkte är som spelkort som kan spelas olika smart. Genom att spela ut korten på ett vist vis kan man upptäcka motsägelser mellan det som sägs och den informationen man har, som den misstänkte inte vet att man har.

Pär Anders Granhag säger att ett vanligt misstag i polisutredningar är att man ofta röjer sin information för den misstänkte för tidigt. Då snurrar personen ihop en historia som går runt bevisen.

Göteborgsforskarnas projekt nu kan ha betydelse vid förhör av personer som man tror planerar att begå terrordåd. Därför bidrar även amerikanska federala polisen FBI med forskningsmiljoner till projektet.

Kunde avslöjat Breivik

Anders Grönhag nämner som exempel att den norske terroristen Anders Behring Breivik hade tänkt ut hur han skulle besvara frågor om de stora mängder kostgödsel han köpt in för att tillverka sprängämnen. Genom att före terrordådet ha förhört Breivik på rätt sätt hade han kunnat avslöjas innan dåden, enligt Pär Anders Granhag.

– Det handlar om att ställa frågor som den misstänkte inte förväntar sig. Till Breivik hade man kunnat fråga: ”Vad gör du om detta konstgödsel inte skulle fungera  bra med dina växter, om det inte räcker för att få fart på tomatplantorna?” – alla som hade ärliga avsikter med konstgödslet skulle ha reflekterat över detta, olika gödselversioner, tänkt ut en plan B.

All forskning om att avslöja lögner handlar i grunden om att förstå hur personer som talar sanning utmärker sig, enligt Pär Anders Granhag.

– Det är på samma sätt som en person som ska vara bra på att avslöja falska mynt måste vara väldigt bra på att känna igen äkta mynt.

När diskussionen om att införa lögndetektorer kommer även till Sverige är bara en tidsfråga, enligt den svenske forskaren:

– Jag tror det kommer en sån diskussion till Sverige snart, jag är lite överraskad att den diskussionen inte redan kommit, säger Pär Anders Granhag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.