Genom försök på möss upptäckte forskarna att stress och oro under cancersjukdomen kan skapa nya, snabba vägar för cancercellerna att ta sig ut i kroppen. Foto: TT

Oro kan få cancern att sprida sig

Uppdaterad
Publicerad

Att få ett cancerbesked kan vara bland det värsta man kan vara med om. Nu pekar ny australiensisk forskning att den oron som drabbar den cancersjuka kan få cancern att sprida sig.

Forskare har länge misstänkt att cancerspridning påverkas av oro och stress. Det är dessutom väl känt att personer som får ett cancerbesked ofta mår mycket dåligt.

Större cancerspridning hos stressade möss

I nya försök har därför australiensiska forskare tittat på vilken roll själva oron för cancer spelar för tumörspridningen.

Genom försök på möss upptäckte forskarna att stress och oro under cancersjukdomen kan skapa nya, snabba vägar för cancercellerna att ta sig ut i kroppen.

Detta genom att påverka det lymfatiska systemet, som är ett nät av kärl som hjälper blodet att transportera näringsämnen mellan viktiga vävnader i kroppen.

– Sen tidigare har man sett att det verkar finnas ett samband mellan sådana här psykosociala faktorer och hur nya cancertumörer bildas. Här går man ett steg vidare och tittar på sambandet på experimentell väg och undersöker det lymfatiska systemets roll i sammanhanget, säger Jonas Fuxe, cancerforskare på Karolinska Institutet som själv undersöker hur cancerspridning sker i kroppen.

Stressade möss

Forskarna använde sig av möss för att studera stress och spridningen av cancer. De gav mössen mänskliga cancerceller och kunde se att hos stressade möss spred sig cancern till fler områden i större utsträckning än hos möss som inte var utsatta för stress.

– Det vi såg var att när en mus med cancer är stressad, så ”hör” cancern det, och stressen fungerar som ett slags gödningsmedel som gör att fler lymfkärl bildas och tumörcellerna kan kolonisera andra organ, säger cancerforskare Erica Sloane, som är en av forskarna bakom studien.

Gammalt läkemedel får ny uppgift

För att försöka motverka cancerspridningen, gav man möss ett läkemedel som kallas för betablockare. Betablockerare används traditionellt mest vid hjärt- och kärlsjukdomar, men de kan också dämpa effekterna av stress genom att hämma adrenalinproduktionen i kroppen.

När stressade möss fick betablockerare försvann effekterna av stressen.

Men de betablockerare som används idag har biverkningar. Nu vill forskarna försöka ta fram ett nytt slags läkemedel som särskilt riktar sig mot cancerstress.                       

– Vi vill undersöka möjligheten att försöka ta fram en ny generation betablockare som riktar sig mot att motverka tumörspridning, säger Erica Sloane.

Försök på cancerpatienter pågår

I Australien pågår nu en studie på kvinnor som ska opereras för bröstcancer. På dessa patienter ska man undersöka om en ny variant av betablockare även kan få effekt på oss människor och minska cancerspridningen.

60 kvinnor ingår i studien, där 30 av dem får betablockare, och 30 får placebopiller.

Innan tumören tas bort injicerar man ett radioaktivt färgämne i bröstet, för att hitta den lymfkörtel som cancercellerna når först. Genom att undersöka lymfkörteln kan man få fram ett mått på huruvida cancern har spridit sig eller inte. Även deltagarnas stressnivåer mäts före och efter operationen.

– Man har sett sedan tidigare att det kan finnas ett samband mellan betablockare och en minskad cancerspridning. Det har varit större kartläggande studier, och där patienter har fått betablockare av andra anledningar. Här testar man det på första gången kontrollerat på patienter med cancer, säger Jonas Fuxe.

I Vetenskapens värld på måndag 20.00 i SVT2 går det att se ett längre reportage om oro och cancerspridning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.