Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna skrev första vetenskapliga artikeln om verktyget Crispr-Cas9. Foto: Miguel RiopaVisa alla (2)
Visa alla (2)

Patentstrid om årtiondets upptäckt

Nu har förhandlingarna börjat i patentstriden om den nya gentekniken, Crispr-Cas9. På spel står både ett sannolikt nobelpris och flera miljarder kronor i intäkter.

Emmanuelle Charpentier och hennes samarbetspartner Jennifer Doudna är några av de allra hetaste nobelpris-kandidaterna just nu. De har redan fått flera stora pris, bland annat Breakthrough prize 2015. Det är många som vill belöna dem för upptäckten av Crispr-Cas9 som har revolutionerat gentekniken. Men det är en helt annan forskare, nämligen Feng Zhang vid Broad Institute i Boston, som har fått patent för upptäckten.  

Feng Zhang är också en av de allra främsta forskarna inom Crispr-Cas9 och hans forskargrupp var den första som lyckades genmodifiera flercelliga organismer med den nya tekniken. Men att den bedriften ska vara tillräcklig för att få patent på själva tekniken Crispr-Cas9 anser inte Charpentier och Doudna som har överklagat patentet.  

Nu ska det avgöras 

För drygt en vecka sedan, den 9 mars, inleddes förhandlingarna vid Amerikanska Patentverket, (US Patent and Trademark Office, USPTO) som ska avgöra vem som är den rättmätige innehavaren av patentet för själva upptäckten. Det är stora pengar som står på spel, och bedömare tror att det kommer ta flera år innan saken avgörs. Bakom Jennifer Doudna står Berkeley University på västkusten och bakom Feng Zhang står Broad Institute, en akademisk institution som är grundat av topp-universiteten MIT och Harvard, på östkusten.

Det är ovanligt att akademiska institutioner engagerar sig så starkt i en patentstrid som de gör i den här Crispr-Cas9 konflikten 

– Det här verkar bli en mycket bittrare konflikt än vad jag någonsin har hört talas om tidigare, säger Arti Rai som är professor i juridik vid Duke University till tidskriften Nature.  

Emmanuelle Charpentier var gästprofessor vid Umeå universitet när hon tillsammans med Jennifer Doudna, Berkeley University, upptäckte en helt ny metod för att effektivt kunna klistra och klippa i arvsmassan i vilken livsform som helst. På sommaren 2012 publicerade de sina resultat i tidskriften Science. Charpentier och Doudna var också först med att skicka in en patentansökan.  Först ett halvår senare lämnade Feng Zhang in sin ansökan.  Han betalade för att få en snabb handläggning, och fick igenom sitt patent innan Charpentiers och Doudnas ansökan hade hunnits avhandlas. 

Vem var först?  

USA är det enda land där det har varit möjligt att få ett patent godkänt utan att vara den första som skickar in en patentansökan. Principen har varit att det är den som allra först har gjort uppfinningen som ska tilldelas patentet, och det är upptill den sökande att bevisa det. I resten av världen tillämpas principen att det är den som först lämnar in sitt patent som har rätten till patentet. USA övergick till det här systemet 2013, men eftersom patentansökningar för Crispr-Cas9 lämnades in 2012 är det de gamla reglerna som gäller.  

Bota svåra sjukdomar   

 Crispr-Cas9 tekniken har kallats för årtiondets största upptäckt och en del kallar det till och med århundradets upptäckt. Tekniken har gjort det mycket enklare att bota svåra genetiska sjukdomar, utrota skadedjur, genmodifiera växter och det pågår också försök med att genmodifiera grisar så att de kan bli lämpliga organdonatorer till oss människor, för att bara nämna några exempel. Den som innehar det här patentet kan se fram emot stora summor pengar när tillämpningarna börjar bli kommersiella.  Feng Zhang, Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier har grundat egna biotech-företag där riskkapitalister redan har investerat flera miljarder kronor sammanlagt.  

Så det är många som hoppas få ta del av vinsterna från patentet för Crispr-Cas9 tekniken och som nu väntar på det amerikanska patentverkets beslut.  

Se mer om Crispr-Cas9 i Vetenskapens Värld i kväll, 20.00, SVT2.

Det här Crispr-Cas9

Visa

Crispr-Cas9 är en teknik som gör det enkelt att ändra i arvsmassan på vilken livsform som helst, klippa bort gener, eller föra in nya gener. 

Emmanuelle Charpentier gjorde upptäckten när hon studerade bakteriers immunförsvar. Bakterier har ett eget slags vaccinationsprogram som skydd mot anfallande virus, och det kallas för Crispr-Cas9. Charpentier och Doudna kom på hur de kunde styra bakteriens försvar, och använda det för att klippa och klistra i arvsmassan hos vilken cell som helst.  

Tidslinje:

Maj 2012: Charpentier och Doudna skickar in patentansökan till US Patent and Trademark Office. 

Juni 2012: Charpentiers och Doudnas artikel publiceras i Science: ”A programmable dual-RNA-guided DNA endonuclease in adaptive bacterial immunity.” 

December 2012: Zhang skickar in patentansökan till US Patent and Trademark Office. 

Januari 2013: Zhangs artikel publiceras i Science: ”Multiplex genome engineering using CRISPR/Cas systems.” 

April 2014: Zhang tilldelas patentet. 

April 2015: Charpentier och Doudna överklagar patentet. 

Mars 2016: Förhandlingarna börjar om vem som är rättmätig innehavare av patentet för Crispr-Cas9. Patentdomare kommer att begära in bevisning från alla parter. 

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer