Han gjorde upptäckten av en slump. För 90 år sedan kom den skotske forskaren Alexander Fleming hem från sin semester och upptäckte att det bildats bakteriedödande mögel kring en stafylokock-odling i sitt labb i London.
En upptäckt han så småningom skulle få ett Nobelpris för och som revolutionerat förutsättningarna för hela den moderna sjukvården och räddat otaliga människoliv.
Det dröjde till början av 1940-talet, under brinnande världskrig, innan upptäckten av det bakteriedödande möglet blev till medicin – penicillinet.
– Det var en revolution. Plötsligt gick sjukdomar som varit dödliga, som blodförgiftning (sepsis), svår lunginflammation och sårinfektioner att behandla, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet.
Revolutionerande upptäckt
Antibiotikan lade grunden till den moderna sjukvården och har använts som skydd mot infektioner, vid operationer, transplantationer, cancerbehandlingar och i vården av nyfödda barn. Men medicinen har använts för mycket, vilket gjort att den tappat i kraft.
– Vi använder antibiotika där den inte behövs, vid virusinfektioner, vid snuva, hosta och förkylning, säger Otto Cars som är en av initiativtagarna till nätverket React, som arbetar mot det tilltagande problemet med antibiotikaresistens.
– Om vi ger antibiotika i överflöd så påverkar det vår tarmflora, ger vi för mycket till djur påverkar det deras normalflora och när bakterier som blivit resistenta får ett övertag i den här miljön börjar de spridas, vilket är vad som hänt de senaste åren och som går allt snabbare.
”Vi ser dödsfall i hela världen”
I takt med att antibiotikan tappar i kraft finns också sjukdomar som inte längre går att behandla.
– En viss typ av gonorré och den svåraste formen av salmonella, tyfoidfeber, är i dag i stort sett obehandlingsbara, säger Otto Cars.
– Vi ser redan i dag dödsfall i hela världen, även hos oss, av infektioner hos patienter som vårdas på sjukhus. I låg- och medelinkomstländer dör ett barn var tredje minut i svåra infektioner eftersom antibiotikabehandlingen inte fungerar.
– Vi börjar ju nå ett perspektiv där vi ser konturerna av det man brukar kalla för en ”postantibiotisk era”. Det börjar bli väldigt obehagligt.
Vill se globalt forskningsinstitut
För att stoppa utvecklingen måste överanvändningen av antibiotika minska i hela världen, och ny antibiotika tas fram. Det går inte att lita på att läkemedelsbolagen ska göra det, menar Otto Cars, som vill se ett globalt forskningsinstitut som kan ta tag i frågan, liksom globala politiska överenskommelser.
För att minska spridningen måste hela världen få tillgång till rent vatten och sanitet, och hälsosystem och livsmedelsproduktion måste stärkas genom globalt bistånd.
– Den politiska viljan är för svag i många länder. Många försvarar sin läkemedelsindustri, sin djurexport och livsmedelsexport. Det finns låsningar som måste tas upp och hanteras i globala överenskommelser om att det här är en mycket allvarlig kris för hela världens sjukvård.
– Det är ju en kamp mot klockan.