Plastberg med covidrelaterade engångsartiklar hamnar i haven

Uppdaterad
Publicerad

Under pandemin har engångsartiklar av plast lett till ett oroväckande stort skräpberg som riskerar att hamna i haven, enligt en ny studie. Spela videon: Därför är det svårt att håva in plast i haven

Pandemin har lett till en uppsjö av engångsartiklar i plast såsom munskydd, handskar och ansiktsskydd. En del av detta skräp hamnar i sjöar och hav och bidrar till ett redan dignande sopberg av plast som förorenar våra hav.  

Nu har forskare gjort en beräkning av hur stort detta sopberg av covidrelaterade engångsartiklar är. Studien som är publicerad i tidskriften Pnas visar att den typen av plast står för mer än åtta miljoner ton och av det hamnar 25 000 ton haven.  

 – Det finns alltid en grad av osäkerhet när man jobbar med modeller och det får man vara medveten om, så den här siffran är ingen exakt siffra utan en beräkning. Med det sagt, är det en gedigen studie, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet som har läst studien. 

Mycket skräp kommer från Asien

Forskarna använde data från början av pandemin 2020 till augusti 2021 och de kunde se att det mesta skräpet kommer från Asien där mycket kommer från sjukvården.  

– Vi förvånades över att den skräpet från sjukvården var betydligt större än skräp från individer och mycket kom från asiatiska länder trots att de flesta covid-fallen inte finns där, skriver en av forskarna till studien, Amina Schartup från Scripps Oceanography i ett pressmeddelande.  

Bethanie Carney Almroth berättar att det även finns andra studier som visar att det finns en ökning av plast från take away-mat och plastpåsar under pandemin. En orsak till att så lite plast återvinns är enligt henne för att det är så svårt.  

–  Plast består av många olika kemiska ämnen. Det måste därför separeras vid återvinning och det är svårt att se på en plast och veta vilka ämnen den består av.  

Plast är skadligt för djuren

En av de största riskerna med plast som hamnar i haven är att det kan vara dödligt för djur. 

 – Djuren äter plast och det kan antingen ge en falsk mättnadskänsla eller ge djuren invärtes skador. Det är en konkret och synbar effekt. Djur kan även fastna och skadas i en ansiktsmask till exempel och det är en allvarlig och omedelbar effekt. Plast bryts ju också ned till mikroplast och det kan ju också påverka ekosystemet längre fram, säger Bethanie Carney Almroth.

I studien pekar forskarna på att en stor del av skräpet som kommer ut i floder och vattendrag kommer att hamna på stränder innan de åker ut i havet. Och forskarna påpekar att det finns en chans att plocka upp materialet där innan det kommer ut i havet.  

– Vi kan jobba med att stoppa flödet i hela avfallssystemet så att det inte läcker. Men om det läcker så ska man försöka fånga upp det i floden eller på stranden. När det kommer ut till havs är det för sent, säger Bethanie Carney Almroth.

Spela video: Därför är det svårt att håva in plast i haven 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.