Plöjningsfritt jordbruk – en koldioxidsug?

Uppdaterad
Publicerad

Omkring en fjärdedel av Sveriges åkrar plöjs inte, oftast för att spara tid och bränsle. Men forskning visar dessutom att plöjningsfri odling tillsammans med andra jordbrukstekniker kan få jorden att suga åt sig mer koldioxid.

De flesta lantbrukare plöjer eller harvar jorden, för att trycka ner skörderester, bekämpa ogräs och ge förutsättningar för en bra sådd. Men på många platser, som här i Sverige, har intresset för att sluta plöja ökat under flera år.

Enligt Jordbruksverket tillämpades plöjningsfritt jordbruk på ungefär 25 procent av Sveriges åkrar under 2016.

Klimatkrisen

”Avgörande roll”

David Montgomery, geolog vid Washingtons universitet, tror starkt på att vi kan suga upp en stor mängd koldioxid ur atmosfären genom att världens åkrar slutar plöja.

– Jordbruket kan spela en avgörande roll vad gäller klimatet, säger han i ett reportage som sänds i Vetenskapens värld.

Inte så enkelt

Men enligt Thomas Kätterer, professor i ekosystemsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, är det inte riktigt så enkelt.

Han var med och genomförde en metastudie förra året där forskarna gick igenom 351 studier som gjorts på norra halvklotet.

– I Sverige gör plöjningsfri odling inte att man får mer kol i marken. Däremot kan det i torra områden ge större och fler grödor, vilket i sin tur gör att mer koldioxid lagras i marken, säger Thomas Kätterer.

Större effekt vid torka

I USA, som i klippet ovan, kan plöjningsfri odling alltså ge större kolbindande effekt eftersom många åkermarker har problem med torka. När man inte plöjer lämnas skörderester kvar på ytan vilket förhindrar avdunstning. På så sätt hålls jorden mer fuktig och det växer därmed bättre.

I Sverige har vi inte problem med torka på samma sätt och enligt Thomas Kätterer bidrar ett plöjningsfritt jordbruk snarare till 6-7 procents lägre skördar. För att få en ökad kolinlagring i marken handlar det i huvudsak om att öka växtligheten och ha marken bevuxen så länge som möjligt.

Mindre fossilt bränsle

Det är alltså inte den plöjningsfria metoden i sig som gör att mer koldioxid sugs ner i marken utan det är växternas fotosyntes som gör det jobbet. Men i de fall där plöjningsfritt gynnar grödan så gynnar det alltså även kolinlagringen.

– Men om man tänker klimat är ju den minskade bränsleförbrukningen väsentlig även i Sverige. Om man inte plöjer sparar man många liter diesel per hektar. Plöjningsfri odling minskar också risken för erosion, säger Thomas Kätterer.

Se mer om plöjningsfri odling och om forskarna som kanske kan hjälpa världen ut ur klimatkrisen i Världen i växthuset del 2 som sänds i Vetenskapens värld måndagen den 11 februari i SVT 2 eller redan nu på SVT Play.

Plöjningsfri odling

Det finns i huvudsak två typer av plöjningsfri odling.

Det ena är direktsådd, då bearbetar man inte jorden alls. Det är bara när man ska så nya frön som man rispar lite och petar ner dem i små skåror med en maskin. I Sverige är det bara några enstaka procent som håller på med detta.

Det andra är reducerad jordbearbetning. Då plöjer man inte heller men man vänder litegrann på jorden. Man bearbetar till ett djup på omkring 5-10 centimeter. Majoriteten av det plöjningsfria jordbruket i Sverige använder den här metoden.

Vid plöjning bökar man runt ordentligt i jorden och bearbetar till ett djup på 20-30 centimeter.

Källa: Jordbruksverket och SLU.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet