Halva jordens befolkning riskerar att smittas av denguefeber, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Totalt kräver myggburna sjukdomar över 700 000 människoliv varje år, och många fler plågas av sjukdomar kopplade till denguefeber, zika, chikungunya, gula febern och malaria.
Nyligen konstaterades tre fall av zikasmitta i Frankrike – de första där personer blivit smittade av europeiska myggor.
”Katastrof för ett land”
Metoden sterile insect technique (SIT), som går ut på att sterilisera hanar med röntgenstrålning, har använts sedan 50-talet för att bekämpa insekter, bland annat fruktflugor. Men det är först nu som tekniken ska testas för att förebygga myggburna sjukdomar.
– Det här är oerhört spännande, säger Jan O Lundström, som är myggbekämpare och forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi på Uppsala Universitet. Han har länge förespråkat metoden och tidigare rådfrågats som expert av FN:s atomenergi-organ IAEA, som tagit fram tekniken och nu samarbetar med WHO.
– Förhoppningen är att det här ska rädda väldigt många liv – men inte bara liv. De myggburna sjukdomarna dödar inte lika många som de skadar och det är en katastrof för ett land att ha en population med massor av sjukdagar.
”Ingen quickfix”
Den tropiska myggan Aedes aegypti, som sprider virus som orsakar denguefeber, gula febern, zika och chikungunya, är en av världens farligaste stickmyggor och hittills har inga försök att minska dess spridning lyckats. Tanken med WHO:s projekt är att steriliserade hanmyggor, som fötts upp i laboratorium, ska spridas med drönare och sedan para sig med lokala honmyggor.
– Honorna har aldrig varit med om att hanarna ”har kondom” så de kommer para sig ändå, men de åker på en riktig nit. De får ingen avkomma alls. Gör man det i tillräckligt stor skala kraschar man den lokala populationen av smittspridare, säger Jan O Lundström.
Eftersom mygghanar inte bits kommer de inte själva att kunna sprida vidare sjukdomar. Thailand är ett av de länder som kommer att delta i pilotprojektet som startar i början av nästa år och flera andra länder har visat intresse, enligt WHO. Fördelen med metoden är att den inte skadar miljön – nackdelen att den kräver pengar och resurser, menar Jan Lundström.
– Det finns ingen billig quickfix. Regeringar och andra med resurser måste bestämma sig.