Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Jan O Lundström berättar hur sterila myggor ska stoppa sjukdomar.

Preventivmedel för myggor ska stoppa denguefeber och zikavirus 

Uppdaterad
Publicerad

Att sterilisera hanmyggor kan stoppa sjukdomar som denguefeber, zika och chikungunya. För första gången ska tekniken testas globalt i ett stort WHO-projekt. 
– Det är som p-piller för myggor, säger svenska virologen och myggexperten Jan O Lundström. 

Halva jordens befolkning riskerar att smittas av denguefeber, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Totalt kräver myggburna sjukdomar över 700 000 människoliv varje år, och många fler plågas av sjukdomar kopplade till denguefeber, zika, chikungunya, gula febern och malaria.

Nyligen konstaterades tre fall av zikasmitta i Frankrike – de första där personer blivit smittade av europeiska myggor.

Aedes albopictus, även kallad tigermygga, sprider bland annat zikavirus.

”Katastrof för ett land”

Metoden sterile insect technique (SIT), som går ut på att sterilisera hanar med röntgenstrålning, har använts sedan 50-talet för att bekämpa insekter, bland annat fruktflugor. Men det är först nu som tekniken ska testas för att förebygga myggburna sjukdomar.

– Det här är oerhört spännande, säger Jan O Lundström, som är myggbekämpare och forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi på Uppsala Universitet. Han har länge förespråkat metoden och tidigare rådfrågats som expert av FN:s atomenergi-organ IAEA, som tagit fram tekniken och nu samarbetar med WHO.

– Förhoppningen är att det här ska rädda väldigt många liv – men inte bara liv. De myggburna sjukdomarna dödar inte lika många som de skadar och det är en katastrof för ett land att ha en population med massor av sjukdagar.

”Ingen quickfix”

Den tropiska myggan Aedes aegypti, som sprider virus som orsakar denguefeber, gula febern, zika och chikungunya, är en av världens farligaste stickmyggor och hittills har inga försök att minska dess spridning lyckats. Tanken med WHO:s projekt är att steriliserade hanmyggor, som fötts upp i laboratorium, ska spridas med drönare och sedan para sig med lokala honmyggor.

– Honorna har aldrig varit med om att hanarna ”har kondom” så de kommer para sig ändå, men de åker på en riktig nit. De får ingen avkomma alls. Gör man det i tillräckligt stor skala kraschar man den lokala populationen av smittspridare, säger Jan O Lundström.

Aedes aegypti, även kallad gulafebernmyggan.

Eftersom mygghanar inte bits kommer de inte själva att kunna sprida vidare sjukdomar. Thailand är ett av de länder som kommer att delta i pilotprojektet som startar i början av nästa år och flera andra länder har visat intresse, enligt WHO. Fördelen med metoden är att den inte skadar miljön – nackdelen att den kräver pengar och resurser, menar Jan Lundström. 

– Det finns ingen billig quickfix. Regeringar och andra med resurser måste bestämma sig.

Oklart om metoden fungerar i Sverige

Visa

Jan O Lundström, som också är verksamhetsledare för Biologisk Myggkontroll och projektledare för myggbekämpningen kring Nedre Dalälven, hoppas att metoden i framtiden även ska kunna användas i Sverige. Naturvårdsverket, som beslutar om finansiering till myggbekämpning, är desto mer skeptisk.

– Metoden är inte utvecklad för de här förhållandena på landskapsnivå, utan för begränsade utrymmen där man har en chans att få de steriliserade hanarna i majoritet. Det är nog väldigt svårt, om inte omöjligt att utveckla för förhållandena i Nedre Dalälven, för att inte tala om kostnaderna, säger Thomas Pettersson, handläggare på myndigheten.

Myggforskare Anders Lindström, vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), är av samma åsikt.

– När det gäller myggorna som sprider gula febern och dengue finns de framförallt i städerna i tropikerna och de är inte supermånga, så man skulle kunna klara av det. Jag är försiktigt positiv till WHO:s projekt, men för svenska förhållanden tror jag inte att det är lösningen på problemen. Det handlar om 10 000 hektar som ska bekämpas, det är inte realistiskt.

 

Sjukdomarna som ska stoppas

Visa

Denguefeber

En virussjukdom som ger influensaliknande symptom och kan bli livshotande. Viruset finns i fyra varianter och sprids via myggor i länder i Afrika, Asien, Mellan- och Sydamerika. Myggorna är vanligast i områden med tät bebyggelse och många invånare och de sticker främst på dagen.

Zikaviruset

Zikaviruset sprids av myggor och tros komma från apor. De vanligaste symptomen är feber, ögoninflammation och utslag. Man har kunnat visa på kopplingen mellan zikaviruset och en allvarlig fosterskada, mikrocefali, så det är viktigt att gravida kvinnor skyddar sig från myggor. Det första stora utbrottet inträffade 2013 i Polynesien och sedan 2015 har det påvisats i flera länder i Syd- och Centralamerika.

Chikungunya

En virussjukdom med liknande symptom som denguefeber samt ibland hudutslag och små blödningar. Sjukdomen är vanlig i Östafrika, Indien och Sydostasien men enstaka utbrott har också skett i södra Europa. Det finns inget vaccin.

Gula febern

En livshotande virussjukdom med hög dödlighet. Gula febern finns i delar av Afrika och Sydamerika och sprids liksom de andra sjukdomarna med myggor. Symptomen är hög feber, muskel- och huvudvärk, gulsot och blodblandade diarréer och kräkningar. Det finns vaccin mot gula febern.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer