Många personer har någonting de går och bär på. Oavsett om det är stort eller smått finns det stöd och hjälp att få. Foto: TT Bild

Ångest och oro allt vanligare hos unga – hit kan du vända dig

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler unga drabbas av och söker vård för psykisk ohälsa i Sverige. Problem som ångest och sömnsvårigheter blir allt vanligare. Det är viktigt att du som ung söker hjälp om du mår dåligt.

Under de senaste 20 till 30 åren har psykiska besvär såsom oro, nedstämdhet och ängslan ökat hos barn och unga enligt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Louise Aronsson är verksamhetsledare på organisationen Tilia som jobbar med ungas psykiska hälsa. Enligt henne finns det inget problem som är för litet för att prata med någon om.

Vad ska man göra om man mår dåligt?

– Alla människor är unika och vad en individ behöver är olika. Försök att känna efter om det går att hitta en känsla av vad du behöver just nu och sedan se om det går att tillgodose det behovet. Ett bra första steg att få ut sina tankar och kunna ventilera med någon. Men det finns många sätt att få utlopp för sina känslor och tankar på. Vissa lyssnar, läser eller tittar till andras erfarenheter. Andra kan skriva eller rita sina känslor, förklarar Louise Aronsson.

När bör man söka hjälp?

– Det finns inget krav på hur man ska må. Man behöver inte ha allt klart för sig, vilket många tror. Känns det som om man behöver prata med någon då ska man göra det. Det är bättre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite.

Hur dåligt måste man må för att få stöd?

– Det kan vara så att du bara har en klump i magen och det inte känns skönt. En av de vanligaste frågorna vi får på Tilia är ”hur vet jag om det är psykisk ohälsa eller bara livet som gör ont?”. Många gånger behöver man inte veta det, utan det kan man få reda på tillsammans med en annan vuxen, det är inget du själv behöver fundera på. Känner du att det skulle vara skönt att få ventilera med någon, då har du rätt till det.  

Varför ska man söka hjälp?

– Anledningen är egentligen ganska enkel: du behöver inte klara allt själv. Att gå med saker ensam kan ofta göra både tankar och känslor större. Det kan vara en lättnad och en befrielse att få ut det, att inte vara helt ensam i det du känner.

Till vem eller vart ska man vända sig?

– Till en början kan du vända dig till vem som helst som känns trygg som man kan börja bolla med, en kompis, en vuxen eller en ideell organisation. Går man i skolan finns elevhälsan, skolkurator och skolsköterska. På universitet och folkhögskolor finns studenthälsan. Ungdomsmottagningar har också oftast både psykologer och kuratorer och vårdcentralen kan vi också gå till. De kan sen vägleda en vidare om man behöver mer stöd av någon anledning.

Vad ska man göra om man inte får den hjälp man behöver i tid?

– Kanske finns det någon annan person i ens liv som kan hjälpa en för oftast kan det vara svårt att hjälpa sig själv i de situationerna. Man kan alltid vända sig till Tilia eller annan ideell organisation så kan vi hjälpa till och vägleda en igenom det.

Hur ska man göra om det känns jobbigt att söka hjälp?

– Att chatta med någon kan vara ett bra första steg om det är läskigt. (Se faktarutan nedan om var du kan chatta). Du bestämmer när du loggar ut, det är ingen som vet vem du är och samtalet är på dina villkor. Att lyssna på andras berättelser kan också vara ett sätt att få hjälp att sätta ord på det som pågår hos en själv. Alla behöver hjälp någon gång i livet, det är mänskligt att behöva stöd, säger Louise Aronsson.

Se mer om skolforskning i Det svenska skolexperimentet i Vetenskapens värld på måndag den 16 maj kl 20:00 i SVT2 eller på SVT Play.

Akuten, 112 – Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa.

Vårdguiden 1177 – För sjukvårdsrådgivning och information om närmsta psykiatriska mottagning.

Elevhälsan, skolkurator/skolsköterska – På din skola kan du prata med en sköterska eller kurator om sådant som tynger dig. De kan även hjälpa dig att söka dig vidare om du inte vet vad du vill eller behöver.

BUP – Barn och ungdomspsykiatrin har mottagningar över hela landet. På BUP kan du träffa psykiatriker och läkare och få hjälp med allvarligare psykiska besvär så som depression, ångest eller självskadebeteenden.  

Vårdcentralen – På vårdcentralen kan du träffa särskilda läkarteam som riktar sig speciellt till barn och unga. De kan hjälpa till om du till exempel har sömnproblem eller känner dig deprimerad.

Ungdomsmottagningen – På ungdomsmottagningar kan du prata med psykologer och kuratorer.

BRIS – Organisation som jobbar med barn och ungas rättigheter. Här kan du mejla, chatta och prata med en kurator på telefon om till exempel våld, ensamhet eller oro. Det går även att boka fysiska möten med kurator eller delta i gruppmöten där du kan träffa andra unga i samma situation och få stöd.

Tilia – Stödorganisation som jobbar med ungas psykiska hälsa. På Tilia kan du chatta och mejla med unga vuxna som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa, du kan läsa om och lyssna på andras historier. Tilia anordnar även gruppträffar och läger.

Mind – Ideell förening som arbetar med psykisk hälsa. Här kan du chatta om sådant som tynger dig. Det finns även en självmordslinje dit du kan vända dig om du eller en närstående har tankar på att ta sitt liv.

SPES – Ideell organisation för de som förlorat en familjemedlem, släkting eller vän genom suicid. Hit kan du vända dig för stöd och för att prata med andra i samma situation.

Jourhavande medmänniska – Här kan du anonymt chatta eller prata i telefon med volontärer om vad som än tynger dig. Stödlinjerna är öppna varje natt alla dagar om året.

Ungas jourer – Anonym chatt-, mejl- och telefonjour för unga.

Röda Korset – Har en chatt där du kan prata med en jourhavande kompis.

Maskrosbarn – Hit kan du vända dig om du har det jobbigt hemma, kanske blir du behandlad illa eller har en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. På Maskrosbarn kan du få stöd av en kurator online och chatta med vuxna som själva hade det svårt hemma när de var barn. De anordnar även fysiska träffar och läger.

Friends – Friends jobbar mot mobbning och andra kränkningar. Hit kan du vända dig via mejl, telefon eller webbformulär med frågor om bland annat mobbning, ensamhet, rasism och vuxnas ansvar.

Killar.se – Chatt för de som identifierar sig som kille och är mellan 10-25 år. Har även samtalsmottagning med kuratorer och psykologer i Stockholm eller över videosamtal.

Tjejzonen – Chatt för de som identifierar sig som tjej och är mellan 10-25 år. På Tjejzonen finns det möjlighet att få en fadder som man kan chatta med och träffa fysiskt.  

RFSL Stödmottagning – Hit kan man som hbtq-person vända sig för stöd, bland annat om man blivit utsatt för trakasserier. Stöd ges över mejl, telefon eller genom fysiska träffar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer