Under de senaste 20 till 30 åren har psykiska besvär såsom oro, nedstämdhet och ängslan ökat hos barn och unga enligt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Louise Aronsson är verksamhetsledare på organisationen Tilia som jobbar med ungas psykiska hälsa. Enligt henne finns det inget problem som är för litet för att prata med någon om.
Vad ska man göra om man mår dåligt?
– Alla människor är unika och vad en individ behöver är olika. Försök att känna efter om det går att hitta en känsla av vad du behöver just nu och sedan se om det går att tillgodose det behovet. Ett bra första steg att få ut sina tankar och kunna ventilera med någon. Men det finns många sätt att få utlopp för sina känslor och tankar på. Vissa lyssnar, läser eller tittar till andras erfarenheter. Andra kan skriva eller rita sina känslor, förklarar Louise Aronsson.
När bör man söka hjälp?
– Det finns inget krav på hur man ska må. Man behöver inte ha allt klart för sig, vilket många tror. Känns det som om man behöver prata med någon då ska man göra det. Det är bättre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite.
Hur dåligt måste man må för att få stöd?
– Det kan vara så att du bara har en klump i magen och det inte känns skönt. En av de vanligaste frågorna vi får på Tilia är ”hur vet jag om det är psykisk ohälsa eller bara livet som gör ont?”. Många gånger behöver man inte veta det, utan det kan man få reda på tillsammans med en annan vuxen, det är inget du själv behöver fundera på. Känner du att det skulle vara skönt att få ventilera med någon, då har du rätt till det.
Varför ska man söka hjälp?
– Anledningen är egentligen ganska enkel: du behöver inte klara allt själv. Att gå med saker ensam kan ofta göra både tankar och känslor större. Det kan vara en lättnad och en befrielse att få ut det, att inte vara helt ensam i det du känner.
Till vem eller vart ska man vända sig?
– Till en början kan du vända dig till vem som helst som känns trygg som man kan börja bolla med, en kompis, en vuxen eller en ideell organisation. Går man i skolan finns elevhälsan, skolkurator och skolsköterska. På universitet och folkhögskolor finns studenthälsan. Ungdomsmottagningar har också oftast både psykologer och kuratorer och vårdcentralen kan vi också gå till. De kan sen vägleda en vidare om man behöver mer stöd av någon anledning.
Vad ska man göra om man inte får den hjälp man behöver i tid?
– Kanske finns det någon annan person i ens liv som kan hjälpa en för oftast kan det vara svårt att hjälpa sig själv i de situationerna. Man kan alltid vända sig till Tilia eller annan ideell organisation så kan vi hjälpa till och vägleda en igenom det.
Hur ska man göra om det känns jobbigt att söka hjälp?
– Att chatta med någon kan vara ett bra första steg om det är läskigt. (Se faktarutan nedan om var du kan chatta). Du bestämmer när du loggar ut, det är ingen som vet vem du är och samtalet är på dina villkor. Att lyssna på andras berättelser kan också vara ett sätt att få hjälp att sätta ord på det som pågår hos en själv. Alla behöver hjälp någon gång i livet, det är mänskligt att behöva stöd, säger Louise Aronsson.