Pungvargar på ett zoo i Hobart på Tasmanien 1918. Det sista kända exemplaret av arten dog 1936. Foto: TT

Pungvargen – mindre utdöd än man trott?

Uppdaterad
Publicerad

Pungvargen, eller den tasmanska tigern som den också kallas, är kanske inte så utdöd som befarat. Det hoppas i alla fall australiska forskare på jakt efter rovdjuret som officiellt inte setts till sedan 1936. – Det skulle vara enormt stort, säger professor Bill Laurance.

En gång i tiden strövade pungvargen över hela australiska fastlandet, och även Nya Guinea. Men på 1800-talet fanns rovdjuret bara kvar på ön Tasmanien.

Där ställde den till problem för nybyggarna, då den dödade boskap, framförallt får. Som svar erbjöd regeringen skottpengar för pungvargen, som snabbt minskade i antal tills det sista kända exemplaret dog på ett zoo i Hobart 1936.

Placerar ut kameror

Fast kanske var det inte den sista. Sedan 1936 har tusentals observationer av djuret rapporterats in. Aboriginerna i norra Queensland pratar också om ett djur som de kallar ”månskenstigern”. De flesta observationerna har kunnat avfärdas, men nu har två fall väckt forskarnas intresse.

– De har gett extremt detaljerade beskrivningar. Det är personer som är väldigt vana i naturen. De vet hur liknande djur som dingo, vildsvin och hundar ser ut, säger Bill Laurance, vid James Cook University.

Han leder ett projekt i delstaten Queensland för att se om den tasmanska tigern kanske inte är utdöd trots allt. 50 kamerafällor kommer att placeras ut på Kap York, Australiens nordligaste udde, och forskarna ska också söka efter djuren med hjälp av ficklampor i mörkret.

– Som en forskare måste jag säga att chanserna är små att vi ska hitta den. Även om den finns, så skulle det vara i så små populationer, säger han och tillägger att man i vilket fall som helst hoppas på att lära sig saker om övriga däggdjur i regionen.

”Inte mytisk”

Sandra Abell, som leder fältstudien, säger till The Guardian att det är liten chans att kamerorna skulle lyckas ta bild på pungvargen, men att de kommer att ge information om andra ovanliga rovdjur på Kap York. Samtidigt så säger hon att det inte är omöjligt att en grupp djur lever där.

– Det är inte en mytisk varelse. Det rör sig inte om att folk skymtat dem i ljuset från en bils strålkastare. Människor som säger att de faktiskt sett dem kan beskriva pungvargarna väldigt detaljerat, så det är svårt att säga att de sett någonting annat, säger hon till tidningen.

Stort intresse

Men projektet har väckt stort intresse. Laurance berättar att tio produktionsbolag, med kopplingar till BBC och Animal Planet, som vill filma arbetet, har hört av sig tillsammans en drös frivilliga.

Vad skulle det betyda om ni hittade den?

– Jorden skulle stanna kring sin axel. Det skulle vara en så stor grej, att ett sådant ikoniskt djur skulle återupptäckas. Pungvargen var alfarovdjuret på det australiska fastlandet. Tänk dig att lejonet eller tigern skulle försvinna och sedan återupptäckas, så stort är det, säger han.

Nattpapegoja

Antagligen skulle en upptäckt få hållas hemlig, tills myndigheterna kommit fram till hur man skulle hantera uppgiften, enligt honom.

Det har förekommit att djur som ansetts vara utdöda egentligen lever vidare. Ett exempel är den australiska nattpapegojan, som inte siktats på mer än 75 år då den fångades på film 2013.

Fakta: Pungvarg

  • Pungvargen (Thylacinus) var det största inhemska rovdjuret i Australien. Från fastlandet antas den ha försvunnit för 1.000–3.000 år sedan, men levde kvar på ön Tasmanien utanför kontinentens sydöstra kust och tycks dessutom ha gått igenom en genetisk flaskhals som kraftigt minskade dess genetiska variation.
  • Arten utrotades i naturen i Tasmanien i början av 1800-talet, men levde kvar i fångenskap på ön i ytterligare ett sekel. Den sista dog på ett zoo i Hobart 1936.
  • Arten tros ha varit extremt inavlad, vilket sannolikt var en effekt av att merparten av variationen gått förlorad när den fördrevs från huvuddelen av sitt utbredningsområde och isolerades på Tasmanien.
  • Pungvargen var 1-1,3 meter lång och hade en mankhöjd på 60 centimeter. Den var grå-gulbrun och hade svarta tvärband på ryggen. Honan hade en pung.

Källor: NE, James Cook University,

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.