Foto: Integrum

Robotarm styrs av tankar

Uppdaterad
Publicerad

När du tänker att du till exempel ska vinka så skickas en signal genom dina nerver från hjärnan till musklerna i armen. Signalen aktiverar musklerna och du vinkar. Det forskarna nu har lyckats med är att utveckla ett system som kan fånga upp den här signalen i nerverna och musklerna så att en protes kan avläsa vad personen tänker på för rörelse.

Protesen fungerar alltså på samma sätt som en levande kroppsdel. I den här protesen på bilden kan forskaren Max Ortiz Catalan på Chalmers tekniska högskola kontrollera fingrarna – vart och ett för sig, samtidigt – genom att avläsa tankar.

– Om de första operationerna lyckas i vinter kommer vi att vara den första gruppen i världen som gör ”tanke-kontrollerade proteser” till en verklighet för patienterna.

Världens första i sitt slag

Det har även tidigare funnits komplicerade proteser som kunnat läsa av impulserna i muskler men de har varit svåra att kontrollera för patienten. Det som skiljer den här protesen från tidigare varianter är att elektroderna, istället för att sitta utanpå ärmen är nu implanterade inne i armen, på nerver och muskler och kan nås via ett titanimplantat som sitter i benet.

Det gör att mekaniken kan kopplas till kroppen på ett mycket stabilare sätt än tidigare. Själva protesen sitter fast direkt i skelettet istället för att fästas utanpå armen. Tekniken kallas ortopedisk osseointegration.

– Osseointegration är helt avgörande för vår framgång. Nu använder vi samma teknik för att permanent få tillgång till de elektroder som vi fäster på nerven, säger Max Ortiz Catalan.

Ett helt nytt styrsystem

Tidigare har personer med protes varit tvungna att titta på handen för att se hur den rör sig och hur mycket man ska ta i. I den här nya protesen kan elektroderna skicka tillbaka information till hjärnan som gör att det blir lättare att känna sig fram på ett mer naturligt sätt.

– Många av de patienter vi samarbetat med har varit amputerade i mer än tio år och har aldrig rört sin hand under den tiden, säger Max Ortiz Catalan. När de kom hit fick de testa vår virtual reality-miljö för att utvärdera mina tekniska algoritmer. Vi satte elektroder på deras amputationsstumpar så att de kunde styra vår mer avancerade protes. Detta gjorde patienterna väldigt entusiastiska.

Enligt forskarna är en sån här sorts integrerad rehabilitering en förutsättning för att en patient som gått igenom en traumatisk upplevelse, som en amputation, ska få ett självständigt liv med bra kvalitet. Det är speciellt viktigt för unga, aktiva patienter som vill kunna röra på sig som vanligt.

I vinter ska första protesen opereras in

Även hos patienter med ett medfödda missbildningar, som stöter på liknande utmaningar, kan protesen lindra det som annars skulle varit ett livslångt handikapp. Tanken är att en bra protes inte bara ska förbättra livskvaliteten för patienten, utan också göra det möjligt för personen att delta i samhället på ett produktivt sätt.

– Genom att testa metoden på några patienter kan vi visa att metoden fungerar och sedan förhoppningsvis få mer anslag för fortsatta kliniska studier och vidareutveckling av metoden. Då kan det här bli verklighet för många personer. Vi vill lämna labbet och bli en del av patienternas vardag, säger Max Ortiz Catalan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer