2:a mars 2004. Rymdsonden Rosetta skjuts upp med raketen Ariane 5 från Guinea Space Center, nära den lilla staden Kourou i Sydamerika.

Området är perfekt. Nära ekvatorn för att raketen ska få lite extra skjuts av jordens rotation i uppskjutningen och området omges främst av djungel och vatten, ifall raketen skulle krascha. Delar av staden töms också vid uppskjutningen.

Förväntningarna på projektet är skyhöga. Det är första gången man skickar iväg en rymdsond som ska kunna gå i omloppsbana kring en komet, och som ska undersöka den från bara tio kilometers avstånd.

Tidigare har man bara i förbifarten kunnat studera kometer, på ungefär 100 kilometers avstånd under tio minuter.

Med information som samlas in denna gången är forskarna hoppfulla om att få svar på frågor bland annat om hur livet uppstod på jorden, och hur solsystemet skapades.

Uppskjutningen är lyckad, men resan mot kometen är lång. Innan den når sitt mål kommer den att passera jorden, mars, och jorden två gånger igen, för att på så sätt utnyttja planeternas gravitation och få upp hastigheten för att komma ikapp kometen.

Juni 2011. Efter att Rosetta på vägen studerat asteroiden Lutetia en snabbis, försätts den i viloläge på sin resa mot kometen 67P som den kallas, för att spara energi. Sonden är nu för långt från solen för att den ska kunna ladda upp sina batterier.

Rosetta ska under radiotystnad susa iväg i ungefär 100 000 kilometer i timmen, i två års tid, innan den slutligen når sitt mål.

19:e januari 2014. Rosetta börjar närma sig 67P och väcks som planerat upp ur sin vila. Det tar lite tid, systemen är rejält nedkylda efter åren i rymden.

När signalen från Rosetta till slut når jorden, utbrister jubel vid rymdkontrollen ESOC i tyska Darmstadt. Väntan hade varit spänd, signalen var en dryg halvtimme försenad.

Nu kommer det ta cirka åtta månader innan Rosetta hinner kapp kometen och sätter sig i omloppsbana runt kometen.

Läs mer: Nu väcks Rosetta till liv, Rymdsonden Rosetta har vaknat.

15 september 2014. Den första riktigt detaljerade kartan över hur kometen egentligen ser ut. Kometen kallas ”gummiankan” på grund av formen, eftersom den ser ut som en badanka eller möjligen en knölig hopvuxen dubbelpotatis.

På bilderna kan man urskilja kratrar, klippor och stora raviner som utgör landskapet på den 4,3 kilometer långa kometen. Som bredast är den 4,1 km.

Läs mer: Här är historiens första kometkarta.

12 november 2014. Rosetta har på sin färd med sig rymdlandaren Philae, som ska ta, och analysera prover från kometens yta. Sakta lossas Philae från Rosetta och rör sig ner mot kometens yta. Mycket kan gå fel. Kometen har mycket stoft och gas runt sig som kan skada landaren. Ett annat kritiskt moment är de harpuner som ska haka fast landaren i kometen.

I kontrollrummet blir man överlycklig över signaler från Philae, som visar att den lyckats landa som den ska. Men snart framkommer det att harpunerna som skall hålla fast Philae vid kometen inte utlösts.

Kometlandaren studsar upp igen vid landningen, och nu vet inte längre var någonstans på ytan den befinner sig.

Under 60 timmar hinner Philae sända information till jorden, innan det blir tyst.

Läs mer: Idag landade rymdsonden på komet, På Raug Space i Göteborg jublade man, ESA: Kometlandningen lyckades, Rymdsonden Rosetta sänder data, Kometen sjunger.

11 november 2014. Ett av de allra första forskningsresultaten från forskarvärlden släpps. Rosetta har nu cirkulerat runt kometen ungefär ett halvår.

Jordens vatten verkar inte komma från kometer, eftersom vattnet på kometen inte stämmer överens med det på jorden. Detta vattnet har en annan sammansättning, där väteatomerna är utrustade men en extra neuron, så kallat deuterium.

Läs mer: Jordens vatten kom inte från kometer, Rosetta förändrar bilden av jordklotets historia, Ny insyn i planeters uppkomst.

Den 14 juni 2015. Jorden får plötsligt en tweet från landaren Philae som varit död i sex månader. Där den står verkar den nu ha fått tillräckligt med ljus för att kunna ladda batterierna. I alla fall en stund.

För glädjen blir dessvärre ytterst kortvarig. Philae är den här gången vaken i två minuter, innan signalerna återigen upphör.

Läs mer: Kometlandaren Philae har vaknat

6 september 2015. En lång tids sökande efter kometlandaren är nu över. På bilder som Rosetta tagit hittas kometlandaren, inne i en mörk skreva. Dit har solen knappt kunnat nå med sina strålar, och därför kan Philae inte heller ladda upp sina batterier.

Läs mer: Kometlandaren Philae är återfunnen, Kometlandaren återfunnen – men död

Två veckor senare, 30:e september 2016 börjar projektet börjar närma sig sitt slut. Rosetta, som sedan två år tillbaka kretsat kring kometen börjar nu enligt planer närma sig kometen, för att kraschlanda på ytan. Så fort den landar slutar solpanelerna fungera, och batterierna att ladda ur. Rymdäventyret är över.

Läs mer: Nu ska Rosetta landa på kometen, Rosetta kraschlandade mot komet

Men forskningen har bara börjat. Den enorma mängden data som Rosetta och Philae samlat in, analyseras och leder till nya fynd.

Ett av de viktigaste forskningsresultatet är att Rosetta hittat glycin, en av aminosyrorna som är viktiga för uppbyggnaden av proteiner, och för att liv ska finnas. Men att gå igenom all tillgänglig data kommer tar tid. De största forskningsresultaten kommer att komma inom de närmaste fem åren.

Läs mer: Efter kraschen på kometen

Se hela Rosettas resa i Vetenskapens värld i kväll, 20:00 i SVT 2 och SVT Play.