Linjer i landskapet inom 250 meter från marken gör att brevduvor lyckas komma ihåg sin flygrutt. Foto: Wikimedia commons

Så hittar duvor rätta vägen

Publicerad

Brevduvor hittar hem sista biten tack vare häckar, större träd och andra tydliga gränser i landskapet, enligt ny studie.

Hur duvor med sina relativt små hjärnor lyckas flyga rätt och hitta hem över stora avstånd är något som fortfarande förundrar forskarna.

Det är känt sedan länge att brevduvor, precis som andra fåglar, använder solen, stjärnorna och jordens magnetfält som kompass och på senare tid har geologer föreslagit att de använder sig av ljudvågor från jordens inre som karta.

Nu har forskare vid Uppsala universitet och Oxford universitetet i England dessutom upptäckt att när duvorna närmar sig sin destination, så kommer de ihåg den exakta vägen genom tydliga linjer i landskapet:

– Duvor har svårt att navigera ovanför tätbebyggda områden i städer eller fält som är helt öppna. Det bästa är i gränslandet mellan stad och landsbygd, där det inte är för öppet eller en för tät bebyggelse, säger Richard Mann, forskare vid matematiska institutionen vid Uppsala universitet som är huvudförfattare till den nya studien.

Hittade hem till Oxford

Richard Mann och hans kollegor släppte ut ett trettiotal duvor med små GPS-sändare från olika platser några mil utanför duvornas hem på Oxford universitetet i England.

Efter att ha analyserat landskapsterrängen och duvornas flygmönster efter fem, sex flygningar såg forskarna hur fåglarna ovanför vissa områden började flyga identiska rutter.

De kom helt enkelt ihåg var de skulle flyga genom att titta ner i marken. Och då var det just områden som inte var för öde eller för komplexa som blev lättast att navigera efter.

Häckar, större träd och andra visuellt tydliga landmärken verkade vara extra bra för navigeringen.

Enligt Richard Mann härstammar troligen det här beteendet från den arten klippduva, som lever utmed kusten där det finns tydliga landmärken att navigera efter.

Flygande robotar och dammsugare

Duvorna kan alltså komma ihåg flygrutter trots sina relativt små hjärnor. Och att förstå hur fåglar navigerar med så enkla medel kan vara värdefullt när vi människor vill utveckla robotar med begränsad processorkapacitet.

Robotarna behöver inte heller vara särskilt smarta – bara de programmeras med rätt sorts algoritm, inspirerad av duvornas navigering:

–  Det kan handla om mindre flygande robotar som sänds in till kärnkraftsområde där man behöver kartlägga terrängen utan att människor behöver gå in i området, säger Richard Mann.

En annan applikation kan vara framtida självgående dammsugare som på ett enkelt sätt behöver kunna skilja på till exempel en matta, ett trägolv eller en uteplats.

Kunskapen om hur duvorna navigerar kan också nytta när man ska förstå och förutse fåglars förflyttningsmönster rent generellt.

Forskning avslöjar navigering

I snart 100 år har vetenskapen intresserat sig för hur fåglar hittar rätt i luften. Bit för bit har det visat sig att fåglarna använder, inte bara ett, utan flera sätt att navigera i luftrummet

– Jag tror att vi vet ganska bra hur de gör nu, vartannat år ser jag ny forskning som påstår att pusslet är löst – nu tittar vi mer på detaljerna – ibland använder de lukt, eller magnetiska fält och nu vet vi också hur de navigerar när de närmar sig hemmet, säger Richard Mann.

Vid Oxford universitetet studerar de nu vidare hur duvorna lyckas hitta rätt i grupp: lär de sig av varandra, eller alla var och en?

Studien ”Landscape complexity influences route-memory formation in navigating pigeons” publicerades i Biology letters.

Mer om det här i måndagens Vetenskapens Värld.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer