Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

I det rödmarkerade området, hippocampus, sparas våra långtidsminnen. Foto: Catalyst/ABC

Så kan ditt minne manipuleras

När vi tänker tillbaka på olika episoder i vårt liv vill vi gärna tro att de har inträffat. Men ny forskning visar att vi faktiskt kan minnas saker som aldrig har hänt.

Om du i en situation blir påmind om ett slagsmål i din barndom som aldrig har hänt, skulle du minnas det då? ”Så klart inte”, verkar vara ett rimligt första antagande. Men nu visar ny forskning att vi kan manipuleras att minnas saker som vi aldrig har varit med om.

Det hela startade med att psykologiforskaren Julia Shaw ville pröva idén genom att hos 100 försökspersoner plantera in ett specifikt falskt minne: att de hade begått ett brott i tonåren.

– Mina kollegor sa ”det här kommer aldrig att fungera – inte en chans att du kan få folk att tro att de begått ett brott!”, säger Julia Shaw.

Experimentet startade med att Julia Shaw berättade saker som stämde om försökspersoner, och som hon tagit reda på med hjälp av personernas föräldrar. Dessa episoder mindes de ofta utan problem. Men under återberättelsen nämnde hon en händelse som inte hade inträffat: att de hade varit med i ett slagsmål där till och med polis hade blivit tillkallade.

70 procent trodde att de begått ett brott

Till en början förstod inte försökspersonerna vad Jane Shaw talade om. Men efter att ha tagit till ett par psykologiska knep, redogjorde försökspersonerna redan efter ett fåtal samtal om hur de mindes det påhittade slagsmålet.

– Jag bad dem att slappna av och försöka tänka tillbaka på den tiden. Bad dem minnas saker som de kunde minnas: till exempel hur det var när de var i åldern när händelsen inträffade och hur de mindes årstiden. Lägger man dessutom till att det här sättet att försöka minnas för andra personer, blir de genast mer mottagliga för den här typen av mini-manipulation, säger Julia Shaw.

Det slutade med att över 70% av deltagarna trodde att de hade begått ett brott.

Kan bota fobier

Det ligger nog en bit in i framtiden att helt och hållet radera ut och plantera in nya minnen i människor, som i Hollywoodfilmen Total Recall. Men kunskapen om långtidsminnets formbarhet är redan idag användbar i terapisyfte.

– Patienterna får närma sig sin fobi, exempelvis gå närmare och närmare en stor spindel och till slut röra på terrariet där den befinner sig. Efter den övningen får de ett piller med en substans som blockerar nervcellerna i amygdala som styr vår rädsla. Detta för att göra det svårare för personen att minnas sin rädsla för spindeln. Nästa gång de får se spindeln, är de inte alls lika rädda, säger Merel Kindt, professor i psykologi vid Amsterdams universitet.

Även om nya tekniska metoder har gjort att vi de senaste åren har fått nya insikter om hur minnet fungerar, finns det dock många obesvarade frågor kvar. Till exempel frågor av lite mer filosofisk karaktär: om minnet är viktigt för vår överlevnad, varför glömmer vi överhuvudtaget saker, och hur vet hjärnan vad som är viktigt att minnas?

I Vetenskapens värld på måndag 20.00 i SVT2, och på svtplay.se: Kan man lita på minnet?

Långtidsminnets minsta byggstenar

Visa

Minnen byggs upp tack vare att det blir att fler kopplingar mellan en del av hjärncellerna i hjärnan. När vi minns någonting, hämtar vi  information framförallt från ett område i hjärnan som heter hippocampus, där merparten av vårt långtidsminne sitter.

Men en bit in på 2000-talet upptäckte forskaren neuroforskaren Karim Nader att minnet inte fungerar som ett bibliotek, som man tidigare trodde, där informationen är lika dan varje gång man tänker tillbaka på något i sitt förflutna. Istället skrivs ny information in varje gång vi minns någonting. Detta har lett till att forskare har börjat se långtidsminnet i nytt ljus: minnet går att påverka i större utsträckning än vad vi tidigare har trott.

I experiment på möss har forskare till och med lyckats framkalla minnen från när mössen vistats i en trygg miljö. När dessa minnen aktiverades hos mössen i en ljus miljö utan gömställe som de kände sig stressade i, blev de lugna.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer