Marin permakultur kan bli allt vanligare i framtiden för att rädda våra hav. Det är ett sätt att odla som ger haven möjlighet att regenerera sig själva. I dokumentären “2040 – framtidsfilmen” beskrivs hur man kan skapa marin permakultur genom exempelvis tångodlingar. 

Så odlas tången

På en stomme av återvunnet material precis under vattenytan kan tången växa, genom att man pumpar rent och näringsrikt vatten ur djupet och sprider det över tångodlingen.  

– Tång har speciella fördelar. Den kan ta upp lösta näringsämnen i vatten på ett effektivt sätt och växer snabbt, säger Henrik Pavia, professor i marin ekologi vid Tjärnölaboratoriet, Göteborgs universitet.

Försök som har gjorts med tångodlingar i södra Stilla havet har lett till större populationer, förbättrad vattenkvalité och att vattnets pH-värde har återställts.  

– Marin permakultur kan skapas i princip alla hav. Det handlar om att välja lämpliga arter att odla utifrån de förutsättningar som finns. Men det finns generellt lika bra förutsättningar i kallare hav, som Östersjön, säger Henrik Pavia och fortsätter: 

– Man kan också odla filtrerande djur som exempelvis musslor som tar upp organiska partiklar, vilket också är fördelaktigt när man vill bekämpa övergödning. 

Tång kan bli mat

Genom att skörda tångodlingarna regelbundet kan man även bidra till miljön på fler sätt. Tången kan nämligen användas som bland annat mat, gödningsmedel och biobränsle. 

– Tångodlingen är mycket mer utvecklad i Sydostasien. Men det finns många initiativ till att börja odla tång på gång i västvärlden. Intresset växer på grund av alla miljömässiga fördelar, säger Henrik Pavia. 

Vill du veta mer om framtidens miljöteknik? Se hela dokumentären 2040 – framtidsfilmen finns att se på SVT Play.