Skrattet sprider sig. Foto: Hasse Holmberg/fotograferna Holmberg/TT

Så smittar ditt leende (och dåliga humör)

Uppdaterad
Publicerad

Ditt leende får andra att må bättre eftersom de också börjar le. Och det går blixtsnabbt. På bara några millisekunder kan du ge din omgivning en glädjeboost.

Instinkten att härmaandras ansiktsuttryck får oss inte bara att känna empati, utanleder till och med att vi i viss utsträckning tar över andramänniskors känslotillstånd.

Känner hur andra mår

Ny forskning visar att vi genom atthärma ansiktsuttryck på ett mycket effektivt vis kan känna hur denvi möter mår. Det sker genom en mekanism därsinnesintrycken och muskelreaktionerna samverkar.

– Exakt vilkenmekanism som styr det här, det vet vi inte än. Men forskningpågår, säger Ulf Dimberg, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsalauniversitet.

Det är forskare vid universitetet i Wisconsin som i enöversiktsstudie, som nu publiceras i tidskriften Trends inCognitive Sciences, gått igenom den senaste forskningen kring såkallad ansiktsmuskelteorin. Den går ut på att sättet vi spännervåra ansiktsmuskler påverkar hjärnan så att vi får olikakänslomässiga upplevelser.

Går blixtsnabbt

När vi möter en människa som är glad, såfungerar vi så att vi ”tar på oss” samma uttryck, vilket leder tillatt den glada känslan överförs. Och det går blixtsnabbt. På någramillisekunder kan människor avläsa den känslomässiga innebördenfrån ett ansiktsuttryck.

Även sorg och oro sprider sig, visarforskningen. Om två människor möts, och den ena ser ledsen ut, såinnebär det att den andre omedvetet härmar det sorgsnaansiktsuttrycket, vilket gör det lättare att leva sig in i denandres sinnestillstånd, och fatta beslut om hur vi ska reagera:närma oss eller hålla avstånd.

Nu är utmaningen att undersöka vilken mekanism detär i hjärnan som hjälper oss att så snabbt känna igenansiktsuttryck. Det kan leda till att vi bättre kan förstå hursinnesintrycken och muskelreaktionerna samverkar, och leda tillbättre behandlingar vid neuropsykologiska funktionsnedsättningarsom autism.

Bilder upplevs mer positiva

Vid Uppsala universitet pågår i dag studier kring hurde egna ansiktsmusklerna påverkar den egna upplevelsen avomgivningen, berättar Ulf Dimberg.

I en tidigare studie från 2012kunde forskare se att bilder upplevs som mer positiva om personensom tittar på dem drar upp mungiporna, än om personen som tittarrynkar pannan.

Det finns även forskning som visat att empatiskapersoner tenderar att reagera starkare på andra människorsansiktsrörelser.

– Människor som upplevs som mer empatiska änandra, har visat sig vara mer känsliga för andras miner.Det betyder att de på ett ännu mer direkt sätt tar efter, ellerhärmar, andras ansiktsmuskelrörelser, vilket leder till att de fåren starkare känslomässig reaktion när de möter andra människor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.