Den här vintern har varit full av nyheter om det konstiga vädret i Arktis.

Utbredningen av isen i polarhavet var mindre än vid något annat tillfälle sedan man började med satellitmätningar för 38 år sedan, och det ena värmerekordet efter det andra har slagits.

Ögruppen Svalbard hade 20 grader varmare än normalt under några dagar i januari. Och vid Nordpolen har det varit plusgrader tre gånger sedan i november – något som annars bara brukar hända några gånger per årtionde.

Tvära kast i vädret

I norra Sverige märks extremvädret bland annat i form av tvära kast mellan kalla och varma dagar.

Renägare i hela landet rapporterar att det blivit allt svårare att hitta bete till djuren, på grund av att snön blir svårforcerad för djuren när den ömsom smälter, ömsom fryser till is.

En stor utmaning blir att ställa om rennäringen till en ny tid formad av klimatförändringar. För forskare vid SMHI bekräftar att sådana här förhållanden råder allt oftare även längst uppe i norr – och de räknar med att den här sortens väder kommer att bli ännu vanligare i framtiden

– Det kommer att bli en större frekvens av tillfällen när det regnar, och när det omväxlande är kallt och smälter, så man får se an annan typ av klimat där, säger Erik Kjellström som arbetar med klimatmodeller vid Rossby Center i Norrköping.

Så det här är något som renskötarna får leva med?

– Det kommer de säkert att få göra.

Stressande stödmatning

Många har redan gjort förändringar i sin djurhållning. Man väljer att stödmata under perioder av vintern.

Nu har forskare vid Tarfala forskningsstation, nära Kebnekaise, inlett ett samarbete med samebyarna i området för att närmare ta reda på vad det förändrade klimatet betyder för rennäringen.

En av de frågor som forskningsprojektet ska svara på är vad stödmatningen leder till i form av sjukdomar och stress hos ett djur som vanligtvis lever helt i det vilda.

Gunhild Rosqvist, professor i naturgeografi, hoppas att projektet bland annat kan bidra till en ökad medvetenhet om att norra Sverige är en del av Arktis, och att de senaste årens extrema väderlek drabbar människor och djur här i landet också.

– Jag tror att de här exemplen från norra Sverige kan öka medvetenheten över huvud taget om att de här förändringarna är på gång och att det kommer att påverka vårt samhälle, säger hon.

Skogsavverkning

Gunhild Rosqvist tror att resultaten från forskningen kan komma att påverka samhällsplaneringen i norr. Det handlar bland annat om att bevara de gammelskogar där renarna fortfarande kan överleva vintern genom att äta lavar från träden.

– Det kan ju finnas marker som skogsbruket vill använda och kalhugga, det kanske man ska avvakta med då, eller att inte bygga en vindkraftpark i de bästa områdena, säger hon.

Se reportaget om Samerna, rennäringen och klimatförändringarna i Vetenskapens värld måndagen den 10 april 20:00 i SVT2.