Satellit ska försöka städa bort rymdskrot

Publicerad

Den svenska satelliten ”Prisma” ska leta reda på en gammal satellit som tumlar fram i sin omloppsbana. Projektet öppnar för en möjlighet att städa undan skrot i rymden.

I tre år har ”Prisma” cirklat runt jorden på 700 kilometers höjd. Dess två delar – ”Mango” och ”Tango” – har bland annat övat formationsflygning.

Egentligen skulle den ha varit i drift i åtta månader, men det finns lite bränsle kvar ombord och det finns ett starkt behov att börja ta itu med det rymdskrot som riskerar att korka igen omloppsbanorna.

Så Prisma får ett sista uppdrag före pensioneringen: Leta rätt på och nå fram till den gamla franska satelliten ”Picard”, som inte längre kontrolleras från jorden och förmodligen tumlar fram i sin omloppsbana långt från ”Prisma”.

– En sådan manöver har inte gjorts förut, vad jag vet, säger projektledaren Thomas Karlsson vid OHB Sweden i Solna.

Har ingen kommunikation

Det har förstås hänt många gånger sedan rymdålderns barndom att rymdfarkoster närmat sig varandra och dockat. Men det har handlat om farkoster som har kommunikation och direkt förbindelse. Som när förrådsskepp eller personal slussas till och från internationella rymdstationen.

Men ”Prisma” och ”Picard” har alltså ingen kontakt och kan inte få någon heller. De är inte byggda för det. Prisma-delen ”Mango” måste manövrera sig i läge nära ”Picard”.

– Idén är att ”Mango” ska inspektera, ha en kamera igång, och göra en korkskruvrörelse runt ”Picard”, säger Thomas Karlsson. På det viset ser man alla sidor. Vi behöver se från alla håll med alla olika solbelysningar. Så gör man den fram och tillbaka med mindre och mindre diameter på korkskruven.

Framme hösten 2014

Manövern började för ungefär en månad sedan, men inte förrän hösten 2014 är ”Mango” framme vid sitt mål. För att spara bränsle. Man prövar tekniken för att se om man kan göra de första två delarna av en procedur som egentligen kräver fyra:

– Man behöver ta sig till satelliten ”Picard”. Andra delen är att inspektera den och flyga nära. Tredje delen är att ta tag i en satellit på något sätt, och fjärde delen att dra den ned i atmosfären. Vi kan inte ta tag i ”Picard” och dra den med oss.

Kan börja städa undan i omloppsbana

En satellit som sänks ned i atmosfären brinner normalt upp av den enorma hetta som bildas vid friktionen mellan skrov och luft.

Går det här att göra, så kan man börja städa undan i omloppsbana.

För Thomas Karlsson och hans kolleger är det här försöket viktigt.

– Om man inte börjar städa så kommer populationen av rymdskrot att växa. Det krävs flera åtgärder. Man ska begränsa livslängden på alla satelliter till 25 år. Sedan ska man plocka bort stora raketsteg, ungefär fem om året. Sedan ska man naturligtvis inte tillföra nya.

”Viktigt att demonstrera tekniken”

Eftersom politiker och experter möts för att diskutera bekymret med rymdskrotet, så verkar det troligt att något kommer att beslutas. Tidpunkten är förstås oklar.

– Nu att demonstrera tekniken är ju viktigt, och det första steget. Och så fort en aktör kommer och vill tillämpa den här tekniken på ett riktigt uppdrag så är vi först i kön, säger Thomas Karlsson.

Fakta: Stora mängder rymdskrot

Visa

Enligt en beräkning från amerikanska NASA för några år sedan finns 19.000 skrotdelar som är större än fem centimeter.

Raketdelar är stora bitar, och när de krockar ger de upphov till en massa småskräp.

Lägger man till allt det som är mindre än fem centimeter så blir antalet riskobjekt enormt. Och även en mycket liten bit – eller dammkorn – kan blästra ytan på en rymdfarkost. Finns det människor ombord är risken att det går hål i farkosten, och liv är i akut fara.

– Det är den uppenbara tillämpningen, säger rymdveteranen Sven Grahn. Och det börjar bli akut. Det har framgått av en rad analyser på senare år.

(SVT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer