Sverige är ett av de länder där den psykiska ohälsan vuxit mest bland unga. Kurvorna har skjutit i höjden, allt från andelen som säger sig uppleva oro och ångest till de som söker vård för depression och ångestsyndrom.

Rekordstor ohälsa bland unga i Sverige

Precis som i USA tycks utvecklingen under de senaste tio åren sammanfalla med genombrottet för

smartphones och sociala medier.

Men Sven Bremberg, docent i folkhälsovetenskap på Karolinska institutet, tror inte att smartphones har särskilt mycket med saken att göra.

– Ytligt sett kan det se ut så. Men ett tidssamband är inte nödvändigtvis ett orsakssamband, säger Bremberg.

Bremberg är en av experterna bakom en ny rapport från Folkhälsomyndigheten som kommer att publiceras på torsdag, om orsakerna bakom den växande psykiska ohälsan bland unga.

Utvecklingen började på 90-talet

Utvecklingen de senaste tio åren är egentligen bara toppen av ett isberg. Ohälsotalen började växa redan i början av 1990-talet, långt före smartphone-genombrottet.

– Det handlar om en betydande ökning sedan början av 1990-talet Andelen unga som anger besvär som oro och ångest har nästan trefaldigats. Och störst är ökningen bland tjejer i sena tonåren och början av 20-årsåldern, berättar Bremberg.

Bland killar dominerar en annan statistik.

– Självmordsfrekvensen var på väg ned bland unga fram till 1990-talet. Men sedan dess har utvecklingen brutits. Under de senaste 20 åren tycks siffrorna ha ökat. Och det är unikt. I alla andra åldersgrupper har självmordstalen fortsatt att minska, säger Sven Bremberg.

Hårdare arbetsmarknad en faktor

Enligt Bremberg finns två troliga huvudförklaringar till utvecklingen sen 90-talets början. För det första har arbetsmarknaden blivit tuffare för unga.

– Kraven för att få ett jobb är hårdare idag. Och har man inte gymnasium eller högskoleutbildning så är det betydligt tuffare.

Ända sedan 1990-talskrisen har ungdomsarbetslösheten parkerat på högre nivåer än tidigare. Och även om siffrorna sjunkit något så gäller inte det för de som saknar utbildning.

Sjunkande skolresultat en annan

Samtidigt har skolan förändrats i grunden, med friskolereform och nya betygssystem. Resultatet har bland annat varit sjunkande betyg i internationella jämförelser och växande skolskillnader. Under de senaste tio åren har exempelvis andelen elever som går ut nian med gymnasiebehörighet minskat från 90 till 83 procent.

– Jämför man psykiska ohälsa i olika länder så kan man se att länder med sämre skolresultat också har större problem med psykisk ohälsa, berättar Bremberg.

Förändrade livsvillkor för unga

På det hela taget har livsvillkoren förändrats sedan 1990-talets början. Unga idag växer upp i ett samhälle som är mer individualistiskt, med mer valfrihet och tekniska möjligheter. Men samtidigt med större klyftor, svagare skyddsnät och mer osäkerhet.

– Lättare psykiska besvär har vuxit bland alla grupper. Men när det blir verkligt allvarliga konsekvenser, då är det framför allt socialt utsatta grupper som drabbas, säger Bremberg.

Ökad medvetenhet

Och att allt fler söker vård för psykisk ohälsa på senare år kan också det ha en förklaring.

– Det behöver inte betyda att ohälsan i sig ökar. Det kan också bero på ökad medvetenhet. Det här är ju problem som uppmärksammas mer och mer, både i media och bland unga.

– Min bild är i slutänden att den forskning som finns inte räcker för att säga att ökningen av psykisk ohälsa beror på smartphones.

Se mer om den växande psykiska ohälsan bland unga i Vetenskapens värld måndagen den 23 april klockan 20.00 i SVT2 eller på SVTPlay.