Autismdiagnoser har ökat i samhället de senaste åren och det har blivit vanligare med rollfigurer som har autistiska drag.  

– Det är viktigt att dessa inte spär på stereotypa bilder av hur det är att leva med en autismdiagnos eftersom många i samhället får sin kunskap om diagnoserna från populärkultur snarare än från forskning och personliga erfarenheter, säger Anders Nordahl-Hansen vid universitetet i Oslo.

Över världen

Han gick, tillsammans med en annan autismforskare, igenom 26 rollfigurer i filmer och tv-serier, som producerats i fyra olika världsdelar. En del av karaktärerna har en uttalad diagnos medan andra inte har det, men de har diskuterats i media och i autism-communityn.

Forskarna studerade de 22 filmerna och fyra tv-serierna oberoende av varandra och bedömde hur många diagnoskriterier de kunde se hos rollfiguren. De använde samma kriterier som läkare använder för att ställa en diagnos.

Överdrivet       

Resultatet blev att en majoritet av karaktärerna uppfyllde ovanligt många av diagnoskriterierna. Något som kan skapa överdrivna bilder av vad diagnosen innebär.

– I verkligheten ser det sällan ut så, det är mycket större variation, säger Anders Nordahl-Hansen, författare till studien som publiceras i Psychiatry Research.

LÄS MER: Fem karaktärer med autistiska drag

Dessutom hade nästan hälften av de 26 karaktärerna exceptionella färdigheter, som till exempel Raymond Babbitts minnesförmåga i filmen Rain Man. Den verkliga förekomsten hos personer med sådana färdigheter är mycket lägre.

Karaktären Saga Norén uppfyllde, enligt autismforskarnas genomgång, sju av tolv kriterier för en autismdiagnos.

– Hon har en rättfram ärlighet gentemot sina detektivkollegor, och svårighet att tolka sociala koder, som skulle kunna kopplas till autism, säger Anders Nordahl-Hansen.

– Många med autism känner igen sig i henne, och andra gör det inte – hon har diskuterats mycket, säger han.

Flirt med autism

I den svenska serien Bron är det inte uttalat att hon har en diagnos. Däremot står det klart i den amerikanska versionen.

– Bron och Big Bang Theory flirtar med autismaspekter, enligt Anders Nordahl-Hansen.

Bra att överdriva?

Susanne Bejerot, psykiatriprofessor vid Örebro Universitet, menar att det ändå kan finnas ett värde i de extra tydliga fallen av autism i film.

– Karaktärerna med autismdiagnoser är ofta överdrivna på film och i tv-serier, å andra sidan kan jag tycka att det finns ett värde i att visa väldigt tydliga fall i populärkulturen. Det finns många idag som känner att de har en autism-diagnos trots att de inte har det, kanske kan tydliga exempel göra att de inte känner sig lika oroliga, säger hon.