Stressade pappor kan föra vidare sin stress till sina barn. Det har en grupp amerikanska forskare kommit fram till efter att de har studerat möss som utsatts för stress precis innan parning. Mössen som stressat fick ungar som var mer stresskänsliga än de möss vars pappor inte hade stressats.
– Det finns många indikationer på att miljöfaktorer hos föräldrar kan påverka olika utseenden och sjukdomar hos kommande generation. Men få av de olika mekanismerna som ligger bakom är beskrivna. Så det är intressant att forskarna bakom studien, i alla fall delvis, kan förklara hur miljöfaktorer kan påverka nästa avkomma, säger Maja Jagodic, forskare inom neurovetenskap på karolinska institutet.
Stressade spermier
Forskarna bakom studien, vars resultat nu publiceras i tidskriften PNAS, hade tidigare sett att möss som stressats innan parning fick avkommor som var mindre stresståliga än möss som hade pappor som inte stressats.
För att ta reda på varför studerade forskarna mösspappornas spermier. De fann att hos de möss som stressats var nivåerna av en specifik molekyl mycket högre än hos sina muskompisar som inte stressats. Molekylen var så kallat mikro-RNA som normalt sätt finns i våra celler och som reglera hur och när proteiner bildas. Det var alllstå inte förändringar i arvsmassan som förde vidare stressanlagen till nästa musgeneration.
Förändrade hur hjärnan utvecklades
Forskarna gick sedan vidare i sitt experiment och injicerade befruktade musägg med de proteinreglerande molekylerna. De möss som föddes hade mycket lägre nivåer av kortison, ett hormon som ökar vid stress och skyddar kroppen. Dessutom såg forskarna förändringar i en del av hjärnan som är kopplad till stressreglering hos mössen som utsatts för injektionen under fosterstadiet.
Livshändelser kan gå i arv
Genetiker har allt mer börjat inse att arvsmassan inte betyder allt utan att även de byggstenar, som påverkar hur vår genetiska kod läses av, har betydelse. När yttre faktorer som inte sitter i vår arvsmassa påverkar hur gener uttrycks pratar man om epigenetik. För att en sådan förändring ska föras vidare till nästa generation måste faktorerna påverka arvsmassan i en könscell, det vill säga en spermie eller i ett ägg.
I den aktuella studien såg forskarna att mössens spermier påverkades av stressen. Men för att anlagen ska bli permanent och alltså föras vidare även till nästkommande generationer krävs oftast längre uppföljning. Maja Jagodic är därför tveksam till om studien kunnat visa att stressen skulle påverka även följande generationer.:
– Man måste vänta flera generationer och göra studier där man tar bort stressfaktorer för att se om det blivit en permanent förändring som kan finnas kvar i flera generationer. Man måste titta på mössens ”barnbarn”.
Studien kräver att uppföljande försök görs men ger ändå en viktig pusselbit till hur yttrefaktorer i miljön kan påverka nästa generation.
