Den senaste tiden har medierna fyllts av berättelser om sexuella trakasserier inom mediebranschen. Flera vittnesmål har varit del av kampanjen metoo, som skapades för att uppmärksamma trakasserier mot kvinnor. Nu senast är det berättelser från kvinnor inom teatern som skakar kulturvärlden. Historier från universitets- och forskarvärlden har inte nått medierna i samma utsträckning.
Samma problem
Men enligt Måns Svensson, rättssociolog vid Lunds universitet, pratas det just nu mycket om kampanjen och problemet i universitetsvärlden. Han tror att det är en värld som har samma problem som många andra arbetsplatser har visat sig ha.
– Metoo-kampanjen är på sociala medier och det är möjligt att personer ur universitetsvärlden nämns där, men att medierna inte väljer att plocka upp det. Forskare är ju inte offentliga personer på samma sätt som en kändis är, säger Måns Svensson till SVT Vetenskap.
Finns färska exempel
Det finns flera färska exempel som tyder på att även universitetsvärlden har problem. I USA utreds exempelvis en geolog för grova sexuella kränkningar mot yngre forskarstudenter, skriver den vetenskapliga tidskriften Science. Tidigare i år rapporterades det om att Lunds universitet tvingades att betala 100.000 kronor till en student som anmälde en lärare för sexuella trakasserier.
Förra året skickade Universitetkanslerämbetet (UKÄ), som granskar kvaliteten på högre utbildningar, ut en enkät till svenska universitet och högskolor för att ta reda på hur doktorander upplever sin studiemiljö. Svaret blev att var tredje kvinna inom teknik, humaniora och samhällsvetenskap har känt sig diskriminerade på grund av sitt kön. Tre till sex procent av männen hade känt sig diskriminerade inom samma ämnen.
När det gällde sexuella trakasserier svarade tre procent av kvinnorna och knappt en procent av männen att de någon gång hade känt sig sexuellt trakasserade under sin forskarutbildning.
”Få vågar prata”
Eva Fluur Jonson är student- och doktorandombud på Göteborgs universitet. Det är till henne och hennes två kollegor som studenter och doktorander vänder sig om de får problem under studierna. Precis som inom många andra verksamheter har det tidigare varit få som vågar prata om det.
– De flesta studenter som kontaktar oss är missnöjda med sina betyg, handledning eller examination, det är oftast grunden till att de kommer till oss. Sedan kan det vara så att en student tar upp sexuella trakasserier i förbifarten, men inte vill ta det vidare, säger hon till SVT Vetenskap.
Framtida möjligheter
En anledning till att det är få som vågar anmäla sexuella trakasserier är att det kan finnas en rädsla för hur det kommer att påverka framtida möjligheter.
– Som student är du alltid i beroendeställning till universitetsanställda och många vågar inte gå vidare med ett problem. Det kan vara svårt att ifrågasätta en professor eller handledare som kan ha stor påverkan både för studierna men också för studentens framtida karriär, säger Eva Fluur Jonson.
Ser en förändring
Men metoo kan innebära att fler berättelser kommer fram i ljuset. Kampanjen har faktiskt redan lett till att fler vänder sig till henne och hennes två kollegor för att prata om saker som har hänt, berättar Eva Fluur Jonson. Det handlar både om nuvarande och tidigare studenter.
– Precis som i samhället i stort måste det föras fram i ljuset och diskuteras på ett sätt som inte skuldbelägger offret.