Enligt vissa forskare kan jorden vara på väg mot ett sjätte massutdöende. Men att kunna förutse när det inträffar och hur många arter som försvunnit är ingen lätt uppgift. Foto: TT

”Svårt att mäta takten på utdöendet”

Publicerad

Många forskare menar att världen är inne i en ny period av massutdöende, likt det som raderade ut dinosaurierna från jordens yta. Men att ta reda på vilka arter som försvunnit är ingen lätt uppgift.

Livet på jorden har flera gånger drabbats av svåra slag.

 Det mest kända är det enorma asteroidnedslag som utplånade dinosaurierna för runt 66 miljoner år sedan. Men det mest omfattande massutdöendet inträffade för hisnande 250 miljoner år sedan. Forskarna tror att 90 procent av allt liv då gick under på grund av en serie kraftiga vulkanutbrott i Sibirien.

Liknande händelser som på olika sätt dödat mängder av djur och växter har inträffat vid minst tre andra tillfällen.

Nu menar forskare att det händer igen: ett sjätte massutöende. Men denna gång kommer inte hotet mot jordens olika livsformer varken från rymden eller jordens heta innandöme. Nu är det människan som är den utlösande faktorn.

Utrotningstakten har ökat

Allt sedan industrisamhällets ankomst har utrotningstakten ökat, och många arter är i dag under hård press på grund av förlorade livsmiljöer, jakt, föroreningar, klimatförändringar och ökad konkurrens av invasiva arter.

Men det är svårt att avgöra hur många djur och växter som faktiskt har försvunnit, menar Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och vetenskaplig ledare vid Artdatabanken.

– Det är vetenskapligt extremt svårt att se att vissa arter är helt utdöda, vilket innebär att det är svårt att mäta takten på utdöendet. Det gäller särskilt små djur och många insekter, som kan vara mycket svåra att klassificera.

Artdatabanken presenterar var femte år den så kallade rödlistan där man ser hur den svenska biologiska mångfalden ser ut, och vilka arter som är i riskzonen. Den senaste rödlistan som kom 2015 visade att de arter som riskerar att dö ut ökat med 3,6 procent sedan 2010. Men eftersom fler arter bedömts i rödlistan 2015, så är det svårt att veta hur stor ökningen faktiskt är.

Nya arter upptäcks

Samtidigt upptäcks hela tiden nya arter. Något som är ett stort problem när det handlar om hur det ser ut i havet, som vi fortfarande har dålig kunskap om.

Det visar den stora inventering som Svenska artprojektet gjort i Västerhavet, som gick ut på att undersöka den marina biologiska mångfalden. Man fann då över 1200 arter, varav många var helt nya för vetenskapen.

Samma inventering visade dock på en kraftig försämring av den marina mångfalden jämfört med en liknande inventering som gjordes på 1920- och 30-talen.

Ulf Gärdenfors menar att det handlar om att se den större bilden, hur känsliga ekosystem ska kunna skyddas i Sverige, där arter främst hotas på grund av avverkning av skog och igenväxning. 

– Man måste avsätta hela områden för att skapa möjligheter för en optimal överlevnad. Att bara satsa på att föda upp vissa arter räcker inte, och det fungerar ju inte för så många av alla de djurarter som finns.

Liknande resonemang förs i en studie som nyligen publicerades i Nature.

Där menar forskare vid Yale att vi istället för att försöka räkna hur många arter som försvinner, istället bör flytta fokus till hur hållbara olika ekosystem är, för att på det sättet bättre kunna tyda förändringar som kan få stora konsekvenser för en mängd olika arter inom en snar framtid.

De menar att vi på det sättet kan få en bättre överblick, och bättre kunna bedöma hur många djur och växter som är på väg att försvinna för alltid. 

Vetenskapens värld sommarrerpris den 11 juli  handlar om tidigare massutdöenden i jordens historia och vad vi kan lära av dem. SVT2 kl 20.00.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Massutdöenden

Mer i ämnet