SVT Vetenskap ställde några frågor till Martin Wieser, ansvarig för instrumentet vid Institutet för rymdfysik.

Hur känns det att ert instrument nu är framme?

– Det känns självklart stort och jag känner lättnad. Det är en jättesvår sak vi lyckats med. Att landa mjukt på baksidan av månen är inte det lättaste.

– Det är ett stort framsteg för utforskandet av rymden och jag håller tummarna för att allt fortsätter att gå som förväntat. Nu ska instrumentet genomgå några kontroller och förväntas ha levererat sina första data innan den 11 februari.

Vad ska instrumentet göra?

– Det ska undersöka hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan. Vi vill utforska vad som händer när solvinden träffar månens yta och vilka processer som sker då.

– Man har sett vattenmolekyler på månen och det finns en teori om att solvinden spelar in. Månen blev populär igen då man upptäckte att den inte är torr.

Har ni stött på några svårigheter under arbetet?

– Att utveckla själva instrumentet har tagit ungefär två år. Det svåraste har varit att få instrumentet att klara av de stora temperaturskiftningarna. Det hinner bli väldigt varmt på dagarna och extremt kallt på nätterna. Det har varit tidskrävande att hela tiden verifiera att det fungerar som det ska vid olika temperaturer.

– Men det är ju värt all tid, man vill inte hamna i en situation där man tagit sig så här långt för att sen inse att det inte fungerar som det ska.

Vad hoppas ni att instrumentet ska ge för kunskap?

– Om man förstår den vattenbildande processen kan man i framtiden lära sig hur man skulle kunna utvinna vatten på månen om vi reser dit och upprättar månbaser där. Då skulle man slippa ta med sig så mycket vatten under färden dit.

– Instrumentet kommer även att bidra med mer kunskap om hur vatten kan uppkomma på torra objekt och i större skala hur solsystemet fungerar och har utvecklats.