Sverige kan bli bäst på minusutsläpp

Publicerad

Sverige kan bli bäst i världen på minusutsläpp. Det hävdar ett svenskt företag som lanserar en ny metod för att ta rätt på utsläppen från bioenergi och pappersindustrin. Om just de här utsläppen fångas in och förs ner i jorden igen kan Sverige bli mer än koldioxidneutralt.

Att just vi har så bra förutsättningar har vi vår skog och våra många biomassanläggningar att tacka för.

– Minusutsläppen med BECCS kan skapas genom att filtrera ut och under tryck transportera iväg koldioxid från de största svenska pappersmassabruken och kraftvärmeverken till beprövade norska koldioxidlager långt under Nordsjöns botten, säger Henrik Karlsson, VD på den svenska BECCS-aktören Biorecro.

Genom att kombinera minusutsläppen med kraftiga utsläppsminskningar av fossil koldioxid, så kan Sverige ta bort mer koldioxid ur atmosfären än vi släpper ut.

Koldioxidens kretslopp

Normaltillståndet är ju att biomassa – växter, träd, skog – tar upp och binder koldioxid från atmosfären. Och när vi sen använder skogen och gör papper eller energi av den i biomassanläggningar så släpper vi ut samma mängd koldioxid igen.

Tekniken CCS, som fångar upp den koldioxid som kommer från fossila källor, används redan idag på olika pilotanläggningar. Men om vi också fångar upp den koldioxid som egentligen ingår i det naturliga kretsloppet, den som skogen har ”sugit ner” från atmosfären, och pumpar ner den i marken – då kan vi lagra mer koldioxid än vad vi släpper ut. Det är det man menar med minusutsläpp.

Bra förutsättningar i Sverige

Eftersom vi i Sverige har så många pappersbruk och kraftverk som använder skog för att göra papper och energi så har vi stora förutsättningar att nå längre än att bli koldioxidneutrala. Ett svenskt företag på marknaden har tagit fram en rapport som visar att vi kan bli bäst i världen på minusutsläpp. Rapporten utgår från klimatforskning från KTH, Chalmers och IPCC bland annat.

Den nya tekniken där man tar vara på koldioxidutsläppen från biomassanläggningar, komprimerar den och för ner den i berget för slutförvaring kallas BECCS, (bio energy carbon capture and storage) bioenergi med koldioxidlagring.

Minusutsläpp i hela världen

Enligt rapporten kan vi fram till år 2020 minska våra årliga utsläpp med mer än vad hela den svenska transportsektorn sammanlagt släpper ut varje år. Och visionen är att på sikt nå minusutsläpp – även på global nivå.

Men koldioxidlagringen måste växa till sig rejält och transporterna från läcka till sänka måste lösas på ett smidigt sätt – i rapporten utgår man ifrån att den svenska koldioxiden ska komprimeras och skeppas med båt till nordatlanten.

Inte hela lösningen

FN:s klimatpanel IPCC, som sammanställt forskning på området, uppskattar att 99 procent av koldioxiden kommer stanna under jorden för evigt. Men det här är inte hela lösningen. Om vi fortsätter som vanligt kommer utsläppen i världen att fortsätta öka, oavsett hur många BECCS-filter vi sätter på biomassanläggningarnas skorstenar.

För det är inte alla länder som kan bli mer än klimatneutrala med hjälp av den här tekniken. Kraftiga utsläppsminskningar krävs på alla fronter.

Det största klimathotet

Ett kolkraftverk släpper idag ut ungefär tio miljoner ton koldioxid per år. Så det finns stora pengar att tjäna på koldioxidlagring om priset på utsläpp blir högre för företagen. Det handlar inte om lika stora mängder när det gäller utsläppen från biomassanläggningar men intresset för BECCS ökar bland företagen.

– När det väl kostar mer att släppa ut än vad det gör att lagra utsläppen så ska tekniken redan finnas och fungera, säger Henrik Karlsson.

Svensk koldioxid under Nordsjön

Koldioxiden som vi ser som rök ur skorstenarna komprimeras och tankas på båtar till nordatlanten. Där ska det lagras på tusen meters djup där koldioxiden blandas upp med saltvatten i ett poröst lager av sandsten.

Garantin för att den sen stannar där står nästa lager för. Där finns täta bergarter som ska hindra koldioxiden från att läcka ut. Till slut binds koldioxiden till berget i en form som liknar sten.

– I vår rapport föreslår vi att koldioxid från Sverige lagras i de jättelager som finns under Nordsjön. Där har redan många miljoner ton koldioxid tryckts ner under havsbotten, säger Henrik Karlsson.

Pengarna styr

Det var pengar som gjorde att man började pumpa upp olja men det var också pengar som gjorde att Statoil började pumpa ner koldioxid igen. Norge satte helt enkelt en tillräckligt hög skatt på utsläppen för att det skulle bli lönsamt för företagen att lösa problemet med utsläppen.

Sverige släpper ut cirka 64 miljoner ton växthusgaser per år, varav 50 miljoner ton är fossil koldioxid och resten är andra gaser, som metan och lustgas.

Utöver det släpps 31 miljoner ton ”grön” eller biogen koldioxid ut varje år – framförallt från stora industrier. Jämfört med andra länder är det relativt stora punktutsläpp av biogen koldioxid – jämfört med de totala fossila utsläppen. Det är de här utsläppen som kan lagras undan för att skapa minusutsläpp, det vill säga borttagande av koldioxid ur atmosfären.

Inte dags än

Regeringens mål är att minska utsläppen fram till 2020 och visionen är att nå nollutsläpp år 2050. Ett möjligt steg på vägen är att utsläppen år 2030 har minskats till under 25 miljoner ton.

Enligt Biorecros rapport är det möjligt att samma år ha 30 miljoner ton i minusutsläpp med BECCS i Sverige. På så sätt är minusutsläppen större än de fossila utsläppen, vilket innebär att Sverige skulle kunna börja städa upp atmosfären från tidigare utsläpp.

Anders Nord
SVT vetenskap

BECCS och CCS

Visa

Tekniken BECCS påminner mycket om den koldioxidavskiljning (carbon capture and storage) som idag testas på kolkraftverk. Svenska kraftbolaget Vattenfall har till exempel lovat ett par storskaliga demonstrationsanläggningar inom kort och liknande försök finns både inom EU och i USA.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer