Sverige har flera framgångsrika forskningsgrupper på solenergiområdet. Men trots framgångarna så efterlyser forskarna själva nu tydligare politiska mål när det gäller forskningen på solenergin.
– Det finns visserligen generella politiska mål, men det låter lätt som tomma ord och man undrar om politikerna själva tror på forskningen, säger Lars Kloo, chef för solenergiforskningen på institutionen för kemi på KTH i Stockholm.
Vad får dig att säga det?
– Vi hör våra folkvalda politiker säga att det ska satsas på forskning på det här området, men sen märker vi här ute i forskningsmiljöerna att effekten ändå blir extremt liten.
– Det är egentligen lite märkligt att vi faktiskt har så framgångsrika solenergiforskare här i Sverige, med tanke på hur lite vi satsar på solenergiforskning i Sverige, jämfört med andra länder, som till exempel Kina och USA. Vi skulle kunna satsa mycket mer, säger Lars Kloo.
Ett annat land som har visat sig vara mycket framgångsrikt på solenergisidan är Tyskland. Där har man valt att innan 2022 helt skrota sin kärnkraft. Därmed har man också varit tvungen att satsa på annat typ av energi, och man har valt att rikta in stora delar av sina satsningar på just solenergi.
Tyskland storsatsar
Hur fort det har gått för Tyskland på det här området märktes bland annat en dag i maj 2012 då landet under ett dygn kunde försörja en tredjedel av sin drygt 80 miljoner stor befolkning med solenergi.
– Det som i grunden ligger bakom Tysklands framgång är att det finns en stor politisk vilja bakom satsningarna, säger Isadora Wronski, energipolitisk talesperson på Greenpeace i Sverige.
– I Sverige finns det däremot en tro att det är bra som det är eftersom vi har så mycket andra förnybara energikällor, som vattenkraft och bioenergi. Men ska vi klara den klimatutmaning som vi står inför så måste vi också satsa på solenergi. Och för att det ska lyckas så måste det till tydliga politiska mål – att man pekar med hela handen och visar åt vilket håll vi ska. Och det saknas delvis idag.
Sverige nysatsar
Men hur mycket satsar vi då i Sverige på solenergi och solenergiforskning?
Ja, under de senaste åren har fyra procent av de pengar som Energimyndigheten delar ut till energiforskning gått till solenergiforskning. Under åren 2009 till 2011 satsade staten 190 miljoner kronor på solenergiforskning. Det kan jämföras med hur mycket Energimyndigheten bidrog med för Volvos utvecklande av en enda ny elbilsmodell – exakt lika mycket, 190 miljoner.
Men från och med i år så ökar regeringen sina satsningar på forskning på förnybar energi i allmänhet. Forskning på det här området kommer från och med nu att få 1,3 miljarder kronor mer per år.
– Vi befinner oss mitt i steget med att öka satsningarna på förnybar energi, säger energiminister Anna-Karin Hatt (C).
– Och de här pengarna kommer att gå bland annat till saker som hur framtidens smarta elnät ska se ut, hur vi kan bli ännu bättre på förnybar energi, och en del av det kommer att gå till forskning på solenergi och solvärme. Så jag tycker visst att viljan finns.
”Siktar högre”
Enligt Anna-Karin Hatt är anledningen till att Sverige har haft en annan strategi än Tyskland när det kommer till satsningar på förnybar energi att här har vi först sett till de förnybara energikällor som har varit mest lättillgängliga – i Sveriges fall vattenkraft och bioenergi.
– Vi har plockat frukterna på de lägst hängande grenarna först, men nu är det dags att sikta längre upp i trädet.
Se ett inslag om (dels ny solenergiteknik, men också) hur forskare och politiker resonerar i den här frågan.