Sverige regerade över en slavkoloni i Västindien i över 60 år och var år 1847 ett av de sista länderna i Europa med att avskaffa slaveri.
Frankrike köpte kolonin Saint Barthelémy från Sverige i slutet av 1800-talet och instiftade förra året en officiell minnesdag till avskaffandet av slaveriet på ön.
Samtidigt röstade Sveriges riksdag ner ett förslag om en liknande dag i Sverige.
”Istället för att mörka, ta avstånd”
Hillevi Larsson, riksdagsledamot (s) lade fram förslaget till riksdagen och har sedan avslaget, fortsatt försökt uppmärksamma Sveriges inblandning i det koloniala slaveriet:
– Istället för att mörka vår historia borde vi ta avstånd från det förtryck som pågick, säger Hillevi Larsson.
Enligt Hillevi skulle en officiell minnesdag också fylla ett bredare syfte – det skulle även vara en manifestation mot rasism i allmänhet, men speciellt mot afrofobi.
Rasismen ökar
Senast i Malmö för ett par veckor sedan misshandlades en mörkhyad man på grund av sin hudfärg av flera personer som också försökte kasta ner honom från en bro samtidigt som han 1,5 årige son bevittnade det hela. Ett tydligt hatbrott bottnat i afrofobi enligt Hillevi Larsson:
– Efter attacken i Malmö känns det ännu viktigare med en minnesdag. Rasismen har ökat här i Sverige och i övriga Europa, nazistiska yttringar som i grekland har vuxit sig starka, vilket går hand i hand med att ge sig på svarta människor.
Det är framförallt regeringen som kan ta tag i att införa en minnesdag kring slaveriets avskaffande genom att själva föreslå detta till riksdagen. Men trots flera motioner och påtryckningar från Afrosvenskarnas riksförbund har regeringen ännu inte agerat.
Bottnar i främlingsfientlighet
Enligt kulturantropolog Michael Barrett så kan anledningen till att Sverige officiellt inte vill minnas dels bero på att det har funnits en tradition kring att inte prata om den svenska koloniala perioden i Sverige eftersom det anses vara så perifert. Men det kan finnas andra orsaker menar han:
– I värsta fall kan det bero på strömningar i vår tid som har med främlingsfientlighet att göra. Det har man sett på andra ställen i Europa att när museer och forskare väljer att framställa information om det koloniala slaveriet så reagerar många starkt emot det, säger Michael Barrett.
Michael Barrett arbetar som intendent med inriktning på Afrika på Etnografiska museet och tror att rasism och idéer om olika människors värde och förmågor formades under tiden när det koloniala slaveriet pågick. Föreställningar som sitter kvar än idag.
– Det upptäcker jag som jobbar på det här museet och har tillgång till historiska dokument som kontinuerligt har visat på idéer om afrikaners underlägsenhet, säger Michael Barrett.
Mer om vår bortglömda slavhistoria i Vetenskapens Värld ikväll 20:00 i SVT2.