Många av fartygstyperna är helt nya för forskarna. Det här skeppet hade troligtvis 20 mans besättning och sjönk när det fraktade varor åt venetianska handelshus på medeltiden. Foto: Black Sea MAP

Tusenåriga skepp funna i Svarta havet

Uppdaterad
Publicerad

Sensationella fynd har gjorts på botten av Svarta havet. Ny undervattensteknik har avslöjat oerhört välbevarade skepp av trä. Svenska forskare har varit med i den internationella expeditionen i Bulgarien.

– Vraken ligger precis som när de sjönk för hundratals eller tusentals år sedan, säger Johan Rönnby, svensk marinarkeolog.

Det är ett internationellt forskarlag som har kartlagt bottnarna på bulgariskt vatten i Svarta havet under hösten. Hittills har expeditionen hittat ett 40-tal skeppsvrak. Många av fartygen är av typer som är helt nya för vetenskapen.

I centrum stod ett svenskt fartyg, Stril Explorer, som är byggt för att söka av stora områden med den allra senaste sonar- och lasertekniken.

Ombord fanns också en obemannad undervattensrobot som, vid sidan av en rad andra instrument, tar extremt tydliga närbilder av föremål som den hittar på nästan två kilometers djup.

– Den tar en förskräcklig massa högupplösta bilder runt ett objekt och sen bygger datorn ihop det där till en modell som man kan snurra på och mäta, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola, och en av forskarna på expeditionen.

Vikingatida vrak

Allt som allt har forskarna hittat ett 40-tal sjunkna skepp under höstens forskningsresa. De härstammar från det sena 1800-talet och ända tillbaka till vår egen järnålder. Många fartygstyper är helt nya för marinarkeologerna.

– Det äldsta skeppet vi har hittat är från 900-talet. Det ligger amforor ombord, krukor som man kan datera. Det är ett bysantinskt fartyg, av en typ som vi aldrig har sett förut, säger Johan Rönnby.

– Det här är samma tid som våra vikingar färdades i Svarta havet, så det här skeppet kan ha seglat bredvid ett vikingaskepp

Betyder det att man skulle kunna hitta vikingaskepp också?

– Ja, man får väl tänka sig att några vikingaskepp sjönk även i Svarta havet, och då ligger de ju kvar.  Det gäller bara att hitta dem, men det finns säkert några där nere.

”Tiden har stannat”

Vraken är i fantastiskt gott skick. Man kan fortfarande se rep och utsmyckning i träet ombord.

Förklaringen ligger i att det strömmar in stora mängder salt medelhavsvatten i Svarta havet genom sundet Bosporen i Istanbul.

Det lägger sig på botten och bildar en skarp gräns mot det sötare ytvattnet, och hindrar syre att tränga ned i djupet.

Trä och många andra material bevaras i den sura bottenmiljön, medan t ex rester av människoben löses upp och förvinner.

Förhållandena liknar dem som finns i Östersjön, fast av andra orsaker.

– Ingenting vill leva där nere som kan äta trä eller förstöra trä, så tiden stannar i den döda miljön på under hundra meter ungefär i Svarta havet. När kameran kommer ner så ligger de här vraken som när de sjönk för hundratals, eller ibland 1000-tals år sedan, nere i botten, säger Johan Rönnby.

Romerska skepp?

Fortfarande återstår två år av projektet, och förhoppningen är naturligtvis att hitta ännu fler fartyg. Svarta havet var en av världens viktigaste transportleder under stora delar av historien, och en uppskattning är att det kan finnas bortåt 10.000 vrak kvar nere i djupet.

På bottnarna här kan det till exempel finnas spår av antikens historia, som för alltid förlorats i Medelhavet.

– I Medelhavet lever  alla de här träätande organismerna, så där finns möjligen lite krukor och lite av lasten kvar, men skeppen är borta. Ska man hitta ett antikt fartyg, ett välbevarat romerskt fartyg eller ännu äldre, till exempel från bronsåldern, så är det i Svarta havet, säger Johan Rönnby

– Jag hoppas ju på ett grekiskt och ett romerskt vrak, och kanske ett vikingaskepp också, framöver.

Ett längre reportage om människans förhållande till råttan går att se i Vetenskapens värld på måndag 20.00 i SVT2 – eller när som helst på svtplay.se.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.