– Vi hoppas kunna göra den första transplantationen under våren. Fördelen med en avliden donator är att det blir en person mindre som utsätts för risker, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Efter flera lyckade livmodertransplantationer med levande donatorer planerar Mats Brännström och hans forskarlag att gå vidare med avlidna donatorer. De har fått etiskt tillstånd och därmed klartecken att genomföra ingreppen.
Svårare att utreda
Genom att överföra en livmoder från en avliden donator till mottagaren slipper man trycket som kan bli på en levande donator. Men generellt kan kvaliteten vara lite sämre på organ från avlidna donatorer och det kan vara svårt att utreda det lika noggrant som hos en levande donator.
– Men livmodern är ett tåligt organ och man hinner göra de viktigaste utredningarna. Cellförändringar och infektioner upptäcker man ofta redan vid uttagandet. I Sverige har vi dessutom ett bra system där vi kan ta fram data över patientens vård, säger Mats Brännström.
”Borde ha det i vår arsenal”
Mottagarna kommer i det här fallet att bli kvinnor som redan registrerats för forskargruppens studier, men där den tilltänkta levande donatorns livmoder inte visat sig vara lämplig. Mats Brännström bedömer att det handlar om fem eller sex kvinnor.
– Vi vet från tidigare forskning och Brasiliens framsteg att konceptet fungerar. Vi tycker att vi också borde ha det i vår arsenal, säger han.
Men innan forskargruppen inleder operationerna med avlidna donatorer ska fler operationer med robotassisterad teknik genomföras. Totalt är det fyra livmodertransplantationer kvar som ska genomföras med den nya tekniken.