En galaxhop kan bestå av upp till tusen galaxer som i sin tur består av miljontals stjärnor. Hela galaxhopen är inbäddat i ett enormt moln av mörk materia som påverkar den vanliga materien med sin gravitation.  

Gravitationslinser

När ljus från avlägsna ljussvaga objekt går igenom galaxhopen på väg till oss så kröks ljuset. Det skapar en förstorande effekt som gör att vi kan se en avlägsen galax som vi annars inte skulle ha sett. Det kosmiska förstoringsglaset kallas för en gravitationslins.

Nu har de blivit ett nytt verktyg för astronomer.

– Gravitationslinser är det enda sätt vi har för att ”se” mörk materia, säger Tommy Wiklind, professor i astrofysik vid Catholic University of America i Washington DC.

Hubble teleskopet

Ljuset som har färdats genom gravitationslinserna bär med sig information om hur den mörka materien är fördelad i galaxhoparna.  

Italienska astrofysiker har nu med hjälp av det rymdbaserade Hubbleteleskopet observerat elva olika galaxhopar för att ta reda på mer om hur den mörka materien påverkar deras förstoringsförmåga.

Tillbaka till ritbordet

De fann att gravitationslinserna i galaxhoparna har tio gånger mer förstoringsförmåga än vad modellerna förutspår. Forskningen är publicerad i tidskriften Science.

– Resultatet pekar mot att vår förståelse av hur mörk materia är fördelad och hur den kopplar till den vanliga materian kan vara felaktig. Vi måste tillbaka till ritbordet, säger Tommy Wiklind.

Vad mörk materia egentligen består av och vad den har för egenskaper är en av de stora gåtorna inom kosmologin.

–  Vi vet så lite om vad den mörka materien består av så varje informationsstrå är viktigt, säger Tommy Wiklind.