Denisova-grottan i Sibirien blev världsberömd för nio år sedan då man fann en bit av ett mänskligt lillfinger inne i grottan. Det visade sig tillhöra en helt ny grupp av människor som fick namnet denisovamänniskan.  

Fram till idag har man upptäckt kvarlämningar av sammanlagt fyra denisovaindivider och tre neandertalare i grottan.  Man har också hittat en liten bit från en arm som har tillhört en 13-årig flicka. Analysen av arvsmassan visade att hennes pappa var denisova och mamman neandertalare.

Duktiga jägare

Denisovamänniskor och neandertalare tycks alltså ha samsats i grottan i alla fall någon gång men forskarna har inte haft någon aning om när eftersom man tidigare inte har kunnat datera lämningarna i grottan.

Men nu har man för första gången kunnat göra en tidslinje över grottans historia. Den visar att den första denisovamänniskan flyttade in i grottan för minst 200 000 år sedan.

– Vi blev väldigt överraskade av att grottan har varit bebodd så länge. Det visar att de måste ha varit duktiga jägare och samlare, säger Katerina Douka som är arkeolog och dateringexpert vid Max Planck-institutet i Tyskland. Hon är huvudförfattare till en av två artiklar som publiceras i veckans Nature.

Sista denisovamänniskan

De nya mätningarna visar också att neandertalare bodde i grottan för ungefär 100 000 år sedan. Det är också under den tidsperioden som den 13-åriga flickan levde. Den sista denisovamänniskan levde i grottan för ungefär 55 000 år sedan.

För att kunna få en så heltäckande tidslinje över livet grottan i Denisova har Katerina Douka och hennes kollegor använt en kombination av flera olika dateringsmetoder.

– De har gjort ett gediget arbete med att säkra tidsföljden i grottan. Förut har det funnits en osäkerhet runt dateringen, säger Mattias Jakobsson som är professor i genetik vid Uppsala universitet. 

Smycken av älgtänder

Forskarna kan nu också datera de stenverktyg och andra föremål som man har hittat i grottan och det är intressant för att kunna se hur invånarna i grottan har utvecklats.

I de lager där man hittade benbiten från den denisovamänniskan som levde för omkring 55 000 år sedan, dyker det upp helt nya typer av föremål. Pärlor, tänder från älg med hål i som kan ha använts som smycken. Om det är denisovamänniskor som har prytt sig med halsband av älgtänder så tyder det på att de utvecklade en rikare kultur än vad man tidigare trott.

– Vi har också hittat slipade spjutspetsar. Det antyder att de kunde jaga genom att kasta spjut och alltså inte behövde gå nära djuret, Men vi kan inte vara helt säkra på om det verkligen är denisovamänniskorna som tillverkade dem, säger Katerina Douka.