Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Uråldrigt plack avslöjar våra matvanor genom historien. Foto: Andrea Quagliariello

Uråldrig plack avslöjar vad våra förfäder åt

Uppdaterad
Publicerad

Med ny teknik kan man nu låta tändernas plack berätta vad forntidens folk egentligen åt och hur det gick till när mänskligheten tog det stora klivet från jägare-samlare till bönder.

 – Den här övergången är förmodligen den viktigaste händelsen i Homo sapiens historia, säger Anders Götherström, professor i molekylär genetik. 

Bakterier finns överallt. I luften, på växter och inte minst överallt i och på människokroppen. De små vännerna hjälper oss att hålla otäcka virus borta, bryta ner mat och bibehålla en välfungerande tarmflora. En samling av bakterier och andra mikroorganismer kallas för mikrobiom. Plack på tänderna består av bakterier, och är följaktligen ett effektivt material att forska på.

Gamla tänder – ny kunskap

Nu har ett forskarteam i Italien undersökt plack från 76 olika skelettfynd hittade i centrala och östra Italien. Fynden är mellan 4000–30 000 år gamla. Genom att analysera arvsmassa i placken kan forskarna se vad för sorts mikrobiom människorna hade i sig när de levde, och på så vis se vad de åt för mat. 

– Mikrobiomets sammansättning förändrades i övergången mellan jägare-samlare-kulturen och bondesamhället. Det var en sorts gradvis anpassning, snarare än en abrupt förändring, säger antropologen Martina Lari, som är en av forskarna bakom studien.

Resultatet publicerades i den vetenskapliga tidsskriften Science.

Från bär till bröd

Länge i mänsklighetens historia åt vi det som vi hittade i naturen. Det rörde sig framför allt om kött, ägg, bär, frukter och nötter. När vi började odla och hålla boskap, för cirka 10 000 år sedan, introducerades kolhydrater och mejeriprodukter i form av bröd, gröt och mjölk. Mikroberna som tillkom under den här tiden var anpassade till den nya kosten. Vissa av dem har vi än idag.

– De här mikroberna gör många olika saker. Det kan bland annat vara att bryta ner kolhydrater och alkohol. Eller göra det möjligt att bryta ner mjölksocker i vuxen ålder, säger Anders Götherström. 

Bakterierna lär oss om vårt förflutna

Mikrobiomet anpassar sig efter sin omgivning och kan därför betraktas som en spegling av miljön den befinner sig i. I takt med att DNA-tekniken förbättras går det att utvinna allt mer information från mikrobiomet, vilket i sin tur gör att vi kan lära oss mer om det förflutna. 

– Det var inte möjligt att göra det här för tio år sen. Men vi är många forskare som jobbar med liknande tekniker nu, både i Stockholm och runt om i världen, säger Anders Götherström. 

Sugen på snabbmat? Det kan vara mikrobiomets förtjänst.

Mikroorganismer är organismer som är så små att man inte kan se dem med blotta ögat. Mikrobiom är en samling av mikroorganismer som tillsammans bildar ett litet samhälle. Mikrobiomet i våra kroppar förändras bland annat beroende på vad vi äter. När man äter snabbmat blir man oftast sugen på snabbmat igen. Det är för att de mikroorganismer som gillar snabbmat växer sig större och skickar signaler till hjärnan att kroppen ska äta mer av samma sak. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.