Vad gör oss till människor?

Uppdaterad
Publicerad

Ett litet område i främre delen av hjärnan, kopplad till vår unika förmåga att tänka, är bland annat det som skiljer oss från andra apor och det som gör oss mänskliga, enligt ny forskning.

Vi människor kan planera för framtiden, kontrollera våra känslor och tala med varandra på ett sätt som andra djur inte verkar kunna.

Dessa förmågor som brukar kallas för exekutiva funktioner och sitter i främre delen av hjärnans pannlob.

Brittiska forskare har nu upptäckt ett unikt område i denna del av främre pannloben, som troligen inte finns hos något annat djur.

–  Det var väldigt överraskande, vi vet inte exakt vad just detta område har för funktion, men troligen har det bland annat med förmågan till självreflektion att göra, säger Franz-Xaver Neubert, hjärnforskare vid Oxford universitetet och en av författarna bakom studien.

Jämförelse med apor

De brittiska forskarna jämförde hjärnan hos 25 människor med hjärnan hos 25 makaker med en magnetkamera. Makaker, eller rhesusapor, är apor som lever huvudsakligen i Asien och är vanliga inom medicinska experiment.

De undersökte framförallt hur områden i främre delen av pannloben kommunicerade med andra delar av hjärnan.

Överlag så fungerade de flesta ställen på liknande sätt hos människa och apa, men ett särskilt område saknades helt hos våra närmsta släktningar:

– Strax ovanför vänster ögonbryn sitter ett område som vi inte hittade hos aporna, säger Franz-Xaver Neubert.

Forskarna kallar området för laterala frontalpolen i hjärnan, vilket alltså saknas hos apor och förmodligen alla andra djur och är bland annat det som skiljer oss från resten av djurvärlden.

Hörsel nyckel till språk

Förutom att forskarna hittade det unika området för människan som bland annat kan vara kopplat till vår förmåga till självreflektion och att göra två saker samtidigt, fann de även att delar i hjärnan som hängde ihop med hörseln var annorlunda för apa och människa.

De delar av hjärnan som tar emot hörselintryck hade god kontakt med de främre delarna av den mänskliga pannloben – men hos aporna hade områden hörseln mycket sämre kontakt med främre hjärnan. Detta kan hänga ihop med vår förmåga att tala och förstå olika språk enligt hjärnforskare Franz-Xaver Neubert

Varför bra att veta?

Hur vår hjärna ser ut i jämförelse med våra närmsta släktingar är intressant ur ett evolutionärt perspektiv, enligt Franz-Xaver Neubert.

Men just de delar av främre pannloben som de brittiska forskarna undersökt i sin nya studie, vet man också är kopplade till vissa psykiska sjukdomar – och lär man sig mer om hur hjärnan är kopplad just där, så kan det vara till stor hjälp vid framtida behandlingar.   

– Förhoppningsvis kan denna forskning också leda till framtida läkemedel mot sjukdomar som ADHD och hyperaktivitet, säger Franz-Xaver Neubert.

Studien ”Comparison of human ventral frontal cortex areas for cognitive control and language with areas in monkey frontal cortex.” publiceras i online tidskriften Neuron.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.