Vägglusens hela arvsmassa är nu kartlagd. Förhoppningen är att hitta nya sätt att bekämpa vår mest hatade snyltgäst. Foto: Andrew Nuss

Vägglusens genetiska kod kartlagd

Uppdaterad
Publicerad

Vägglöss har ökat lavinartat i Sverige. Dessutom blir de allt svårare att bli av med. Nu har forskare kartlagt hela vägglusens arvsmassa i hopp om att man äntligen kan hitta ett sätt att utrota parasiterna.

I Sverige har vägglusen, Cimex lectularius, ökat kraftigt desenaste åren. En av de främsta orsakerna är bättre uppvärmda hemoch att människor reser allt mer. Många kan vittna om hur extremtsvåra de är att bli av med. Dessutom har vägglöss ökat i offentligamiljöer, som tåg och bussar.

Nu kommer ny forskning som kan ge nyamöjligheter att bli av med våra mest hatade husdjur. Forskare harkartlagt hela vägglusens arvsmassa och hittat förändringar i genersom kan förklara varför lössen blivit allt mer resistenta motbekämpningsmedel.

-De är kanske ett av våra största skadedjur,säger Thomas Persson Vinnersten, entomolog på Anticimex.

Samlatlöss i New Yorks tunnelbana

Under åren har vägglössen utveckladresistens mot dagens bekämpningsmedel vilket gjort att de blivitsvåra att bli av med. I hopp om att kunna hitta en möjligförklaring till varför vägglössen anpassat sig så bra tillmänniskans miljö började forskarna att titta i vägglössens DNA.

Vägglöss samlades in på flertalet platser i New York, däriblandtunnelbanan och man jämförde sedan dessa med löss som samlats inredan 1973, innan resistensutvecklingen började ta fart.

Det visadesig att flera gener kopplade till vägglössens motståndskraftförändrats under senare tid. Bland annat fann man att de nutidalössen hade gener som kodade för proteiner som gör att kemikalierinte kan tränga igenom.

 – Vi vet att vägglössen fortsätter attutvecklas, främst på ett sätt som gör det svårare för människor attbli av med dem. Det här projektet har gjort att vi har fått enbättre förståelse för vägglössens biologi och hur de har anpassatstill människans miljöer, säger George Amato, en av forskarna i projektet, i ett pressmedelande.

Suger i sig blod i det tysta

Mendet är inte bara resistensutvecklingen som gjort att vägglössenblivit ett av våra kanske mest seglivade husdjur. En av dessaegenskaper är att de kan livnära sig på människor utan att vimärker det. Den här egenskapen är möjlig på grund av ettbedövningsmedel som sprutas ut i lössens saliv i samband med att desuger blod.

När vägglössens DNA nu kartlades fann man en mängdolika gener som kodar för protein som ger lokalbedövning av huden.Dessutom fann man över 187 olika gener som kodar för proteiner somgör att lössen på ett effektivt sätt kan tillgodogöra sig näringfrån det annars, relativt svårnedbrutna, blod de suger.

Många somväl fått vägglöss vet även hur seglivade de är. De kan leva påresväskor, madrasser och kläder under väldigt lång tid. Dettaförklaras bland annat av en stor mängd gener som tillåter långaperioder av svält och att näring kan lagras under väldigt lång tid.

Annat än kemikalier

 Forskarna hoppas att nu när lusens gener finnskartlagda ska man äntligen hitta andra tillvägagångssätt för att takol på parasiten. Bland annat såg man att gener som är koppladetill resistens mot bekämpningsmedel inte slås på förrän lusenuppnått en viss ålder då den börjar suga blod. Thomas PerssonVinnersten tror att just dessa upptäcker skulle kunna leda till attvi i framtiden hittar nya sätt att bekämpa lössen.

– Det ärjättespännande. I framtiden kan vi kanske få helt nyabekämpningsmedel som inte är baserade på kemikalier. Lössen verkarvara väldigt känsliga i ett tidigt stadie och det kan ju vianvända oss av, säger Tomas Persson Vinnersten .

Referenser:

Jeffrey A. Rosenfeld et al. ”Genome assembly and geospatialphylogenomics of the bed bug Cimex lectularius”. NatureCommunications  (2/2 2016).DOI: 10.1038/ncomms10164

Joshua B.Benoit et al. ”Unique features of a global human ectoparasiteidentified through sequencing of the bed bug genome”. NatureCommunications  (2/2 2016). DOI: 10.1038/ncomms10165

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.