Goda gärningar – vänlighet, generositet och samarbete – sprider sig lika fort som dåliga. Och det krävs bara en handfull hjälpsamma personer för att verkligen göra skillnad.
Forskare från University of California, San Diego och Harvard presenterar de första vetenskapliga bevisen för att samarbetsvilja smittar av sig och sprider sig från person till person till person.
När människor får del av en god gärning så hjälper de andra, som inte behöver ha med den ursprungliga gärningen att göra, och ett socialt nätverk växer fram där samarbetet inspirerar dussintals andra människor.
Ett experiment i studien visade att när en person skänker pengar för att hjälpa andra i ett välgörenhetsspel, där deltagarna har chans att samarbeta med varandra, så är det större chans att den som tar emot pengarna i sin tur skänker pengar till andra deltagare i fortsatta spel.
Det här skapar en dominoeffekt där en persons generositet sprider sig – först till tre personer och sen till nio personer som de tre första påverkar längre fram och så vidare och så vidare till fler och fler individer i en exponentiell kurva.
Effekten kvarstår
– Du återgår inte till ditt gamla själviska jag igen. De pengar som en person skänkte i första ledet i experimentet påverkade sedan andra, direkt eller indirekt, att skänka mer och till slut hade pengarnas värde tredubblats, säger Nicholas Christakis, professor i sociologi och medicin på Harvard.
– Även om pengarna ökar mer eller mindre i verkligheten än vad vi fann i labbet så är det väldigt tillfredsställande att se att vänlighet sprider sig till människor som man inte känner eller som man aldrig träffat, säger James Fowler, docent på UC San Diego.
– Vi har tidigare kunnat se människors reaktioner när vi skänker pengar direkt till dem men vi brukar inte kunna se hur vår generositet sprider sig i ett socialt nätverk och påverkar dussintals eller kanske hundratals andra människoliv.
Studien visade att ovilja att samarbeta också sprider sig men forskarna fann ingenting som pekade på att oviljan skulle sprida sig mer eller mindre än samarbetsviljan.
– Ur vetenskaplig synvinkel innebär den här upptäckten mycket faschinerande möjligheter att den här smittsamma processen kan ha medverkat i samarbetetsviljans evolution, säger Fowler.
En grupp med åtminstone en altruistisk person blir mer osjälvisk som grupp och har större chans att överleva än en självisk grupp.
– Vårt arbete under de senaste åren där vi har undersökt sociala nätverk och deras genetiska ursprung har lett oss till slutsatsen att det finns ett djupt, fundamentalt samband mellan sociala nätverk och välvilja, säger Christakis.
– Flödet av goda egenskaper som bra idéer, välvilja och kärlek är en förutsättning för att sociala nätverk ska överleva och vise versa – sociala nätverk är en förutsättning för att dessa goda egenskaper ska sprida sig. Människor bildar sociala nätverk eftersom fördelarna med en gruppsamhörighet överväger nackdelarna.
Studien publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences.
Deltagarna i studien var helt okända för varandra och de fick aldrig träffa samma person två gånger i testerna.
Anders Nord