I Flemingsberg, en förort söder om Stockholm, är andelen invånare med utländsk bakgrund omkring 70 procent, och här går diabetesvården på högvarv. Vi möter Kristin Steiner som är forskande läkare.

– Vårdbehovet här är enormt, säger hon med eftertryck.

Hon började erbjuda kontroll av blodsocker på vårdcentralen till alla. Satte upp skyltar på arabiska. Och plötsligt hittades massor av nya diabetiker eller personer med förhöjt blodsocker. Nu vill hon utöka vården och koppla ihop den med Karolinska universitetssjukhuset på andra sidan vägen.

– Det är så oerhört viktigt att vi hittar de här patienterna i tid och behandlar dem så att kan bromsa upp sjukdomen.

Högre risk

Olika studier visar att det är betydligt högre risk för personer med bakgrund i framförallt Mellanöstern, Turkiet och Iran att utveckla diabetes typ 2 än för personer med rötter i Sverige. Skillnaden är upp till tre gånger högre enligt vissa studier.

Förutom sötsaker är fet mat, brist på motion och ärftlighet faktorer som bidrar till att man kan få diabetes typ 2.

Men det tycks ändå inte kunna förklara hela skillnaden i diabetes mellan personer med svenskt ursprung och personer med bakgrund i Mellanöstern, enligt flera svenska forskare.

Kristin Steiner undersöker om det kan ha någon koppling till halten av D-vitamin, men det finns flera andra teorier. Bland annat att tarmfloran påverkas eller att sjukdomen utlöses av stress eller förändrad livssituation.

– Det här att migrera är ju en stor påfrestning, konstaterar hon.

Ökad invandring

Den ökade invandringen till Sverige innebär också att antalet diabetespatienter ökar här. Och enligt Kristin Steiner är det viktigt att vården nu anpassar sig. Personer med bakgrund i Mellanöstern, Turkiet och Iran får dessutom ofta diabetes tidigare och har ett snabbare sjukdomsförlopp än de som har svensk bakgrund.

– Jag har ju flera patienter som är i tjugoårsåldern, tillägger hon.

Diabetes typ 2 är framförallt farlig för att den i förlängningen kan leda till bland annat stroke, hjärtinfarkt och njurskador.

Ju längre tid en person går med en obehandlad diabetes, desto allvarligare riskerar komplikationerna att bli. Förutom det personliga lidandet blir det också en dyr vård.

Tidigt bromsa

För dem som har sjukdomen gäller det att så tidigt som möjligt bromsa den genom att ändra kosten och motionera. Men det kan vara extra svårt om man har bakgrund i ett annat land och inte kan språket.

– En stor del av våra patienter behöver mer personlig kontakt för att få hjälp och stöd, förklarar Kristin Steiner.

Men hon ser ändå positivt på framtiden. 

– Det är ett jobb vi måste göra nu, men med kunskap och bra stöd så tror jag att vi kan hjälpa de här personerna väldigt bra.