– Jag har själv upplevt att vårdpersonal blivit mer fokuserade när jag berättat vad jag jobbar med. Vår forskargrupp har tidigare undersökt diskriminering på arbetsmarknaden och nu ville vi även undersöka vården, säger Jens Agerström, professor i psykologi vid Linnéuniversitetet.

Han har jämfört 24 217 fall av akut hjärtstopp mellan 2005 och 2018. Patienternas utbildningsnivå, jämfördes med årsinkomst, kön, etnicitet, ålder och medicinskt tillstånd. De sociala faktorerna var avgörande.

– Patienter från högre socioekonomisk bakgrund behandlas snabbare med hjärt-och lungräddning samt har större sannolikhet att överleva, säger Jens Agerström.

280 av 1000 patienter med låg socioekonomisk överlevde efter 30 dagar, jämfört med 320 av 1000 patienter med hög socioekonomisk bakgrund.

Ojämlikheten kan bero på vilka som får ta del av förebyggande vårdinsatser såsom EKG, vilket mäter hjärtats aktivitet.

– Patienter med högre socioekonomisk bakgrund var ofta mer bevakade i förebyggande syfte med EKG. Detta trots att de har ett bättre hälsotillstånd initialt sett.

Orsaken är inte självklar

Men det är inte självklart att skillnaderna beror på diskriminering. Lägre utbildning och inkomst kopplas även till sämre hälsotillstånd.

– Det kan vara så att flera av dessa patienter var sjuka från början eller har en sjukdom som inte riktigt förstås. Då skulle de till exempel ligga på en annan avdelning som inte utför EKG-övervakning, säger Per Svensson, överläkare vid Karolinska institutet.

Studien är publicerad i European Heart Journal.